Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete. Hon har forskat om barns och ungas nätanvändning sedan slutet av 1990-talet och är flitigt anlitad som föreläsare och expert inom sina forskningsområden. Utöver sin forskning arbetar Elza med att folkbilda och delta i samhällsdebatten. Som opinionsbildare tar hon ställning för barns och ungas rättigheter till digital kompetens och menar att hennes forskningsområde ofta är utsatt för känslomässiga och onyanserade reaktioner.

2021 tilldelades Elza Guldäpplets jubileumsutmärkelse för sina bidrag till digitaliseringen i skolan. 2020 fick hon RFSU-priset för sina folkbildningsinsatser. 2019 utsågs Elza till Årets nätängel, ett pris som MySafety instiftat för att motarbeta näthat och främja nätkärlek. 2017 fick hon Surfa Lugntpriset för sitt ”sitt föredömliga och faktabaserade arbete med att upplysa om ungas nätvanor”. 2016-2020 var hon ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse. 2013 blev Elza utsedd till 23:e mäktigaste kvinnan i IT-Sverige av Computer Sweden, och hamnade på 45:e plats 2014. 2014 fick Elza uppdraget att vara Sveriges officiella twittrare, @sweden. Läs om det här, här och här.

Elza skrivit ett flertal böcker som på ett lättillgängligt sätt presenterar aktuell forskning om unga och digitalisering. Hösten 2021 kom Skärmstark – handbok för vuxna om unga och skärmar ut på Verbal förlag. Hennes första bok Vad gör unga på nätet? på Gleerups förlag kommer ut i fjärde uppdaterade upplagan i januari 2022. Näthat, nätkärlek och nätmobbning på Gothia Fortbildning används i såväl universitetskurser som i folkbildning. Hon medverkar med kapitel i två antologier om förskolans digitalisering: Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund på Natur & Kultur och Digitalt meningsskapande i förskolan på Lärarförlaget. Tillsammans med internetforskaren Annakarin Nyberg har hon skrivit med en bok om näthat, fri för nedladdning.

2007 disputerade Elza Dunkels i pedagogiskt arbete med avhandlingen Bridging the Distance – Children’s Strategies on the Internet, som bygger på ett stort antal intervjuer med unga om hur de tänker kring faror på internet. Hon har varit en del av den svenska delen av det stora europeiska forskningsprojektet EU Kids Online sedan 2007. 2017 berättade Elza om sitt samarbete med Bamse på TEDx Umeå. I Vetenskapsradions serie Forskarliv berättar Elza om sin forskning. Intervjun till Forskarliv resulterade också i ett extraprogram om barn och nätet. Fler medieframträdanden finns samlade här. Elza har medverkat som gäst i ett stort antal podcaster.

Läs mer om mig på Wikipedia. Du kan kontakta mig direkt på 0702735323, elza.dunkels@gmail.com, Facebook eller Instagram. Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev Skärmstark!

Pressbilder

Alla bilder på denna sida är CC BY-SA 4.0, dvs du får använda och sprida  men måste alltid uppge skapare. Namnet står under respektive bild.

För dig som undrar varför jag inte längre finns kvar på Umeå universitet har jag samlat de inlägg där jag har beskrivit vad som hände. Det börjar med Försäkringskassan och jag, en riktig långläsning men å andra sidan får man en spellista på köpet. Sen hade jag tänkt släppa det hela men det tyckte inte arbetsgivaren. De ville vrida om kniven lite till, vilket jag berättar om i Umeå universitet och jag. Efter det har jag för säkerhets skull skickat en kortare version till rektor och dekan, för jag tänkte att om det var jag som var chef skulle jag vilja veta om det fanns dysfunktionella institutionsledningar så att jag kunde göra nåt åt det. Det var naivt av mig, för policyn är tydligen att hålla all ledningspersonal om ryggen, även i de fall där verksamheten blir lidande.

Västerbottenskuriren har gjort en granskning av alla utköp som universitetet gjort. Det var sorglig läsning. Anställda som har begått eller blivit anklagade för sexuella övergrepp eller som har förskingrat pengar har fått betydligt bättre villkor än jag fick. De har fått flera år i vissa fall, att jämföra med mina 6 månader. De har fått behålla sitt rum och sin utrustning, att jämföra med att jag hotades med “åtgärder” efter två dagar. Granskarna på VK skickade en väldigt vänlig förfrågan om intervju men jag tackade nej. Det kändes riskabelt för mitt mående. Senare blev jag intervjuad av Magasinet Filter och då vågade jag vara lite öppnare. Eller vågade, förresten? Jag har ju kräkts ur mig allt väldigt öppet i mina olika kanaler! Skillnaden är att här finns mest välvilliga läsare medan lokaltidningen läses av alla möjliga. Och vi vet ju alla vad alla möjliga tycker om allt möjligt, eller hur?

Idag kallar jag mig fristående forskare och jag krigar på, utan att bli hindrad av en chef. Det betyder samtidigt att jag inte har någon regelbunden inkomst. Vill du stötta min verksamhet kan du göra det på flera olika sätt.