Idag lämnade jag, för vilken gång i ordningen vet jag inte, Twitter för en period. Det är inte värt det just nu. Det finns en märklig tradition att debattera skolan på ett väldigt aggressivt sätt på just Twitter. Eller alla sociala medier, för den delen. Men diskussionsgrupper på Facebook har jag lämnat för gott. Det goda som kom ut var inte värt de aggressioner jag tvingades ta del av.

Jag ska inte dra allt som har hänt men vill bara säga att det bekymrar mig att folk som är engagerade i skolan väljer att medvetet vantolka, att gå åt meningsmotståndare med tuffa retoriska grepp, att låta diskussioner bli personliga angrepp. Hur är det tänkt att eleverna eller barnen hemma ska lära sig föra ett vettigt samtal om de vuxna är så snara till konflikt? Det är värt att fundera lite på.