Nu har Skolinspektionen publicerat sin rapport Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Den avslutar regeringsuppdraget kring skolors arbete med nätkränkningar, där jag varit en av de externa experterna. Jag är ju såklart väldigt glad att Skolinspektionen valde att luta sig mot samtida forskning om mobbning och inte den föråldrade individpsykologiska. Nu har man gått på den modell som ser kränkningar som en del av ett system som måste förändras, där normutmanande förhållningssätt och arbetssätt är centrala.

Läs gärna hela rapporten. Den är lättillgänglig och ger betydligt mer än bara resultaten från inspektionen. Så här sammanfattas resultaten:

Skolinspektionens övergripande slutsats är att majoriteten av skolorna i granskningen behöver förbättra sitt arbete mot kränkningar på nätet. Ungas sociala miljö och relationer har i hög grad påverkats av den digitala utvecklingen. Närvaro på sociala medier och olika digitala forum är idag en självklar del i elevernas vardag. För skolans del gäller det att utveckla arbetet mot kränkande behandling utifrån denna samhällsförändring. De granskade skolornas medvetenhet och kunskap om kränkningar på nä- tet behöver öka. Annars finns en risk för att det blir svårare för skolorna att arbeta effektivt mot kränkningar. Skolan behöver finna nya sätt att arbeta för att få kännedom om kränkningar på nätet.

Resultaten från granskningen visar att:

1. Majoriteten av de granskade skolorna behöver utveckla sitt främjande arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet.

 Det som framförallt brister inom det främjande arbetet är att synliggöra och ifrågasätta de normer som finns i den egna verksamheten och som kan leda till att elever kränks såväl på nätet som i andra sammanhang.

 Majoriteten av de granskade skolorna arbetar framgångsrikt med att skapa tillitsfulla relationer elever emellan. Det är en viktig förutsättning för att minska risken för att elever utsätts för kränkningar på nätet.

2. Majoriteten av de granskade skolorna har inte skaffat sig tillräcklig kunskap för att kunna bedriva ett framgångsrikt förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

 Vanliga brister är att den inledande kartläggningen ger obefintlig eller mycket liten information om hur eleverna upplever tryggheten och förekomsten av kränkningar på nätet. Exempelvis finns få frågor med i elevenkäter som specifikt behandlar nätet. Det kan också handla om att skolan inte har kompletterande samtal för att på fler sätt fånga elevers umgängesklimat på nätet.

 Elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet avseende kränkningar på nätet behöver öka i majoriteten av de granskade skolorna. Medverkan från elever är central för att kunna identifiera risker och upptäcka om kränkningar på nätet pågår.

3. De skolor som påbörjat utredningar av trakasserier och kränkande behandling på nätet vidtar åtgärder utifrån utredningen och följer upp åtgärdernas effekt.