Kategoriarkiv: Alltid retar det någon

Quiz: Elza 62 år

Om du har spelat mitt födelsedagsquiz får du här de rätta svaren fast lite utförligare. Men tjuvkika inte på svaren! Gå in och quizza istället!

Här står jag i min Bulbasaurklänning och blir fotad av lillebrorsan.
  1. Hur många Louis Vuitton-väskor äger Elza?

Rätt svar är två. Båda har jag fått av min excentriska och extravaganta faster Lou. Den ena fick jag i disputationspresent och den andra när Lou rensade bland sina väskor.

2. Är Elza en morgonmänniska eller kvällsmänniska?

Rätt svar är att jag vaknar tidigt och går och lägger mig tidigt.

3. Var är Elza född?

Jag föddes på Norrköpings kvinnoklinik men bodde knappt ett halvår i stan.

4. Släktnamnet Dunkels kommer från hennes pappa som kom som flykting från…

Min pappa Andrejs kom som flykting från Lettland till Slite på Gotland 1944.

5. Elzas mammas släkt var långt tillbaka…

Min mamma Margareta kom från en statarsläkt.

6. Hur är Lancelot Dunkels släkt med Elza?

Lancelot är en fiktiv figur som Joel hittade på och som vi andra byggde på, av oklara skäl. Till slut gick det liksom inte att släppa den där historien och Maya hittade bilder och gjorde en Facebookprofil. Han har en del vänner utanför familjen, bland annat några som gått i den skola Maya valde till honom. Han spelar också Pokemon Go, på två konton eftersom han glömt inlogget till det första.

7. Vilken är Elzas favoritdryck?

Det allra bästa är rött vin, rätt tempererat (alltså inte förvarat ovanpå kylskåpet) och kraftigt. Rioja är favoriten men en Amarone kan också slinka ner. Eftersom jag är storkonsument har jag även några bruksviner på favoritlistan och jag fegar inte ur för ett bra boxvin heller. Lite noga med ursprung har jag blivit med åren. Idag vill jag att det ska finnas belägg för att vinet inte köps upp lite här och där och sedan blandas i stora tankar och smaksätts. Jag vill ha en produkt som naturen har skapat och där människans förädling bygger på hantverkskunskap, inte något som skapats i ett laboratorium där smaken avgörs av vilka jästsvampar som tillsätts. Vatten är också en favoritdryck men jag har aldrig varit i fjällen så jag har ingen aning om hur det smakar att dricka ur en fjällbäck.

8. Elza har förutom doktorsexamen även en…

… lärarexamen i matematik, samhällskunskap och geografi.

9. För Elzas gamla vänner och familj, vilken fråga framstår antagligen som den mest osannolika att Elza skulle lägga energi på?

Sexuell och reproduktiv hälsa inklusive pornografi. Det är inget jag har någon som helst utbildning i eller som har intresserat mig. När det gäller porr har jag inga åsikter, förutom den självklara att det inte borde få finnas dokumenterade övergrepp eller att producenter som tjänar pengar på att utnyttja människor. När det gäller sexuella praktiker förstår jag inte varför jag skulle ha en åsikt om vad andra gör. Det faktum att jag tvingats in i den ringhörnan är ett mysterium för mig och mina gamla vänner. Alla de andra alternativen; barns rättigheter, feminism och skolans digitalisering, har jag nog ägnat mig åt i olika hög grad sedan tonåren.

10. 1977 hittade Elza en musikgenre som kom att betyda oerhört mycket. Vilken?

Punken kom in i mitt liv våren 1977, eventuellt lite tidigare. Då uttalade man fortfarande punk på nån sorts engelska: pankrock. Jag gick in på Beliva i Luleå och frågade om de hade någon pankrock och de sålde på mig Eddie and the Hotrods första album. Det var kanske inte kärlek vid första lyssningen men något i energin sög tag i mig. På sommaren tågluffade jag till London med minimal packning för att få plats med alla skivor jag tänkt köpa. Där gick jag runt i varenda skiv- och klädaffär som såg det minsta alternativ ut och fick med mig en förstautgåva av God Save the Queen bland mycket annat. Eddies pubrock var ett minne blott när Sex Pistols visade hur musik kan låta. Jag var i himmelriket. Tänk att någon kunde säga det jag kände! Sedan kom de svenska banden med Ebba Grön som de starkast lysande stjärnorna. Som boende i en småstad, för att inte säga skitstad, som Luleå var på den tiden, var det stört omöjligt att få tag i skivor. Inga band kom heller längre norrut än Skellefteå, dit jag och fyra andra fans bilade i min bubbla för att se Ebba spela på Mad Mollys. Det var vi fem och ett stackars par som satt och åt middag i restaurangen, inte en enda till i publiken. Vi hade den bästa kvällen i våra unga liv och skrålade och sjöng alla låtarna under den 13 mil långa bilfärden hem i vinternatten. Ebba Grön åkte antagligen hem besvikna över den usla uppslutningen. Tror inte att de fick något gage att tala om, det här var väldigt tidigt i karriären.

11. Vilket numera insomnat Umeåband har Elza skrivit en text åt?

Payola Pop frågade om jag kunde skriva en text åt dem, när sångaren och låtskrivaren Tommy Rönnlund hoppat av. Jag skrev faktiskt tre texter men bara en finns inspelad. Bandet repade för övrigt in den i smyg till min 50-årsfest. Det var lika roligt att höra den då som det var när den uruppfördes på Krogen Krogen.

Två av mina felaktiga svaren var luriga. Man kunde förledas att tro att det var Nylle och nallarna eftersom Nylle, eller Mikael Nylander som det står i passet, var med i Payola Pop och gav mig mina texter i handskrivna original i födelsedagspresent i lördags! Livegne Tures kunde förleda också, eftersom min man startade det bandet och de spelade på festen.

12. Elza har under de senaste två åren lagt enormt mycket tid på att…

Rätt svar är att jag har spelat oerhört mycket Pokemon Go. Så mycket att jag inom ett år var uppe i level 43. Vill du bli vän är min kod 1538 3207 5917.

13. Vilken av följande tatueringar har Elza INTE?

Rätt svar är att jag inte har mina barns namn och födelseår intatuerade. Däremot har jag en svanktatuering med en främmande mans namn. Vad kan jag säga om den prioriteringen? Kanske: sån är jag. Här kan du läsa om min trampstamp: Wayne 4 Ever.

Tack för att du quizzade! ❤

Digital detox 1 april

Ni förstod säkert att det var ett aprilskämt när jag sa att jag lämnar alla sociala medier. Det var alltså inte mitt sista inlägg. Jag blev så inspirerad att jag faktiskt lajvade digital detox hela dagen och här är min rapport:

06.00 Väckarklockan väckte mig. Tur att jag kom ihåg att ställa om till sommartid!
06.10 Å nej, ingen yogaapp! Letade fram en yogabok, försökte göra rörelserna och titta i den samtidigt. Utan musik blev det inte lika avslappnande. 
07.00 Vi har ju slutat med papperstidningar, så vi pratade med varandra vid frukosten. 
09.00 Kom på att jag måste gratulera en vän och har glömt att skicka ett kort, ringde blomsterhandlaren som fixar leverans samma dag, jag går in och betalar senare idag. Tur att han vet vem jag är!
9.30 Skrev ett viktigt brev till min läkare, en fråga som inte kunde vänta till på fredag då han har telefontid. 
10.00 Klev ut på trappan för att känna på vädret. Måste komma ihåg att se nyheterna på tv ikväll så jag får veta vad det blir för väder på fredag när jag ska köra till Frostkåge. 
10.10 Ut på promenad. Blev lite tveksam: vad ska jag lyssna på när poddar inte är ett alternativ? Grävde fram en gammal freestyle med fräck musik. 
11.00 Postade brevet. 
11.30 Lunch hemma. Läste gratistidning och direktreklam. Tog bort ingen-reklam-skylten igår, jag måste ju ha kontakt med närsamhället!
12.00 Kom på att jag känner en till med födelsedag idag, ringde blomaffären igen. 
13.00 Försökte jobba men det gick sådär. Jag skulle behöva få nån att skriva ut de texter jag ska granska. 
14.00 Tog bilen ner på stan för att ta ut pengar, betala blommorna och handla lite. 
14.15 Parkerade bilen men det gick inte att betala med mynt längre. Gick runt och frågade om jag kunde betala kontanter till nån som kunde parkera min bil i sin app. Hörde att min parkeringsförnedring senare på kvällen dykt upp i en Facebookgrupp för grannsamverkan, de varnade för att det var ett nytt försök att komma åt folks lösenord. 
16.00 Stannade till på en mack på väg hem och fick en Sverigekarta, gratis! Bra att ha på fredag. 
16.15 Vi hade tänkt laga libanesiskt men hade ingen sån kokbok så det fick bli sallad, det receptet kunde vi utantill. 
20.00 Ville se nån serie men letade fram VHS-samlingen. Hade dock inte kvar spelaren. Läste en bok. 
21.00 Kände mig uttråkad, hade inget att göra. 
21.10 Ställde väckarklockan, läste mig till sömns.

Svd 190319: Bättre socialt liv med mycket skärmtid.

Ett lite äldre inlägg om digtital detox: http://www.kulturer.net/2016/12/24/digital-detox/

Hur jag kom ut som näthatare

vk_uppslag

I dagens Västerbottenskuriren har jag fått enormt mycket utrymme och en härlig rubrik. Själva reportaget ligger bakom betalvägg men den här länken ska fungera i 24 timmar och jag klistrar in texten nedan. Det var ett roligt samtal där jag får chans att försvara mig lite mot alla idioter som ju självklart inte är så många men desto mäktigare. Jag riktigt myser när jag tänker på hur de sätter kaffet i halsen när jag tar upp halva framsidan av morgontidningen. (Se där vilken hatare jag är!)

IMG_0018

Mest är jag glad att få lite gratisreklam för min bok som kommer i januari. Just nu trycks katalogen, omslaget växer fram och i eftermiddag får jag de sista ändringsförslagen. Köp den när den kommer! Det är kanske det viktigaste jag skrivit och nu är det fasen dags att räta upp hur vi pratar om näthat, nätmobbning och nätkärlek! Vill du veta när den finns ute kan du maila förlaget, se mer här.

***

”Det är vi som är näthatarna”

UMEÅ Elza Dunkels är den mest efterfrågade experten på sitt område: unga och nätet. Hon skriver på en ny bok om häthat och nätkärlek, och har själv fått känna på både ock.
– Näthatarna är inga speciella demoner. Näthatarna är vi, människor som tycker att de måste säga allt de tänker högt och kallar det för yttrandefrihet.

Detta är Elza Dunkels

Namn: Elza Dunkels.
Ålder: 55 år.
Familj: maken Johan Nordlander, som är språkforskare. Han är min inofficiella handledare, mitt bollplank och språkgranskare. Vuxna barnen Erik, Joel, Maya och Grim, deras respektive och tre barnbarn.
Bor: på Sofiehem i Umeå.
Intressen: jag älskar att laga mat, gärna traditionella bondrecept där man hushållar med råvarorna.
Läser: bra deckare, som av Lars Kepler. Lite motvilligt måste jag säga det, eftersom de är så vidriga.
Musik: Den som barnen gör. Och Dolly Parton, hon är min stora favorit.
Just nu: är delvis tjänstledig för att skriva klart manus till en bok med titeln Näthat, nätmobbning och nätkärlek.
I veckan kom också första avsnittet i en podcast-serie om unga på nätet, där finansiären Halebop har gett henne fria händer.

 

När Elza Dunkels doktorerade 2007 var hon inte beredd på ett sådant genomslag.

– Nej. Mycket av det jag upptäckte trodde jag att man inte kunde säga högt, säger hon.

Det är maktperspektivet hon talar om, som alltid har intresserat henne. Hon trodde inte att det inte var möjligt att tala om barn och makt i samma andetag.

Men det gick, och inte bara det: Elza Dunkels kunskap blev väldigt efterfrågad. Nuförtiden ger hon i snitt tre intervjuer i veckan om sitt ämne. Elza Dunkels medverkar i radio och tv, drar nu igång en podcast-serie, föreläser, forskar i två projekt, skriver böcker, driver forskningsbloggen Nätkulturer och är Net Nanny på sajten med samma namn.

Vi träffar Elza Dunkels på ett kafé i stan. Vi har försökt hitta en tid sedan ett par veckor, men en envis förkylning och sedan en jobbresa har gjort att det har dragit ut på tiden.

Hon dricker grönt te, ser avslappnad ut och tar tid på sig, funderar ett tag innan hon talar.

Som barn tyckte Elza att det var kul att gå i skolan.

– Det är såna som blir lärare, de som trivs jättebra i skolan.

Hon blev lärare på lärarutbildningen, och hade ingen tanke på att doktorera. På lärarutbildningen handlade It-utbildningen mest om det praktiska och tekniska, som att skapa hemsidor.

– Vi skapade ett moment om vad barn gör på Internet, men det fanns inte material att tillgå. Som utgångspunkt gjorde jag i stället intervjuer med mina fyra barn och använde det som kursmaterial, berättar Elza Dunkels.

Daniel Kallos, professor i pedagogik, sa: ”Det här är forskning”.

– Jag blev lite bluffad av honom att börja forska. Det är jag tacksam för, det passade mig så bra, det här är det roligaste jag någonsin har gjort.

Elza Dunkels säger att hon egentligen gav sig in i en bransch där kvinnor inte har en chans.

– Både i akademin och i it-branschen är det en klar nackdel att vara kvinna med många barn, säger hon.

Glastaket har hon slagit huvudet i, och visst finns det folk i universitetsvärlden som tycker att Elza Dunkels syns och hörs för mycket.

– Det är bara trams. Självklart döms jag hårdare för att jag är kvinna, medan män betraktas som seriösa när de tillfrågas om sin kunskap.

I universitetsvärlden får hon mycket stöd också, folk hejar på och undrar hur hon hinner med allt.

– Mitt ämne är högaktuellt. Men om man har ett smalt ämne är det kanske mer naturligt att inte popularisera det på samma sätt, resonerar hon.

Elza Dunkels påminner om att all forskning inte läses av så många människor.

– I snitt 1,7 personer läser varje avhandling. En av dem är doktorandens mamma, säger hon och skrattar.

Titlar är inget som hon fäster så mycket avseende vid.

– Min akademiska position ger mig en plattform. Men i min e-postfot har jag inte ens med min titel.

I VK var Elza Dunkels omskriven för första gången för 20 år sedan, då som stridbar förälder med barn på Kolbäcksskolan. Politikerna skulle spara pengar och omorganiserade skolorna på Ålidhem, Elza var en av dem som stred för att skolan skulle få mer resurser.

Fortfarande ger hon sig in i samhällsdebatten. I samband med att Niklas Lindgren släpptes i somras föreslog hon att en haverikommission skulle granska vad som gick fel i fallet Hagamannen. Debatten om EU-migranterna har Elza Dunkels också kastat sig in i. Hon ger politikerna i Umeå underkänt för hur de har agerat när det gäller tiggarna.

– Det är en skandal utan dess like, Våra folkvalda kan rimligen inte tillhöra dem som hatar dem som tigger. Men de skjuter ifrån sig empatin. När tonen mot tiggarna blir hårdare har politikerna ett ansvar för det, säger hon.

”Det är hatfest i min inbox ikväll och alla är välkomna.” skrev Elza på sin blogg en kväll i våras. Periodvis har hon drabbats hårt av hatet.

– När det var som värst kunde jag inte svara i telefonen, och andra i familjen fick öppna min mejl. Jag kunde inte fungera, berättar hon.

Elza blev sjuk, drabbade av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, Allra värst var näthatet efter att hon hade talat om småbarn och Internet tre gånger samma vecka i P1. För mig är det förvånande, P1-lyssnare som är näthatare?

– Jag försvarade småbarnsföräldrar som låter barn ha plattor och som själva hänger i mobilen, men det gick inte hem bland P1-lyssnarna, säger hon.

Under den här perioden drog hon sig undan offentligheten och ransonerade antalet intervjuer. Men Elza säger att näthatarna inte är någon speciell sorts onda människor, inga demoner.

– Det är vi som är näthatarna. Måste man säga allt man tänker högt? Vissa saker spyr folk bara ur sig, att drabbas av det var en intressant inblick.

Nu är det lugnare, säger hon, hon drabbas bara av det som hon kallar för ”normalhatet”, det som hon hela tiden utsätts för. Elza delar ofta hatinlägg för att få stöttning och peppning av andra.

– Det fungerar. Jag får stöd, och hatet lyfts från mig. Det är en oerhört bra metod. Unga använder sig också av det som en strategi. Om någon utsätts för mobbning på skolan och delar det får det andra att reagera.

Att motarbeta skräckpropagandan om nätet är en del av Elzas mission, och genomsyrar det hon gör. Den kommande boken handlar också om nätkärlek.

– Vi pratar nästan lika nedsättande om nätkärlek som om näthat. Men det finns lika mycket, om inte mer kärlek än hat på nätet. Och det är ju ett skäl till att så många hänger på nätet, de få ut så mycket av det, trots riskerna.