Kategoriarkiv: Näthat

”Ett litet bråk”

Tankesmedjan tar upp konflikten på Twitter mellan advokat Emma Persson och politikern Hanif Bali, eller ”ett litet bråk” som de kallar det. I själva verket handlar det om att Bali har dragit igång ett drev mot Persson och att media, kanske främst DN, har förvärrat det hela.

Tankesmedjan gör sig roliga på bådas bekostnad, vilket jag antar hör till genren. Det blir dock märkligt när de pratar om de två som om de vore likvärdiga motståndare och lika goda kålsupare. Faktum är att de antyder att Persson kanske är en godhetsknarkare, men inte för att de kommit på henne med att skrymta och lyfta fram sin godhet, utan för att hon verkar göra en massa bra saker. Det är alltså exakt den definition av godhetsknarkare som används av de reaktionära krafter som vill stänga gränserna och förbjuda tiggeri. Det betyder inte att jag tror att Tankesmedjans programledare är fascister, det betyder att jag ser att fascistisk retorik långsamt sipprar in i vardagens analyser och språkbruk och att jag ser en fara i det. Perssons hårda arbete för mänskliga rättigheter förminskas till att vara något hon gör för att få godhetspoäng. Det arbete som för övrigt leder till att hon ständigt utsätts för hat och hot.

Bali däremot har gjort sig en karriär på raka motsatsen; han har byggt upp en svans av hatare som hörsammar hans minsta vissling. Persson har ingen hatsvans. Hon har följare. Följare som antagligen är trogna nog att följa hennes uppmaning att protestera mot Balis behandling av henne. Bali är mycket medveten om att en del av hans följare utgör en hatsvans. Han vet också hur man hundvisslar, han vet vilka formuleringar som bara svansen uppfattar och som vi andra ser förbi. Svansen går till attack och Bali kan sitta lugnt i båten medan Tankesmedjan redovisar att han bara skrev en enda tweet, medan Persson satt uppe dag och natt och skrev 150. För det första skrev Persson alla sina tweets för att reda ut vad som hänt och för att freda sig mot hatet. Hon skrev inte hat till Bali. För det andra, när Tankesmedjan väljer att räkna tweets reducerar de en fråga om maktmissbruk till en matematisk fråga. De redovisar detta som om de hittat ett objektivt sätt att ringa in vad som är hat och inte. Ration 150-1 betyder alltså att hat inte föreligger. Bra att veta.

Även om Persson är högt utbildad och erfaren, framgångsrik i sitt yrke och dessutom genuint omtyckt som yrkesmänniska och privatperson, har Bali mer makt än Persson i den här konflikten. Vi andra kan sitta i våra trygga rum och skrocka lite åt hans burdusa stil och låta honom komma undan med skit eftersom pojkar alltid kommer att vara pojkar. Men för den som blir utsatt för hans påhopp finns inga trygga rum. Nu är det inget som Tankesmedjan  bryr sig om. Tvärtom tycker de att problemet med näthat verkar överdrivet och att det kanske rent av är så att Persson (ja nu kallar de inte henne så, utan väljer glatt att använda Balis nedsättande öknamn) gjort sig en karriär på att bli utsatt för drev, att det är hennes bränsle att vara ett offer. Här måste jag andas i fyrkant en stund. Det där är fan det äldsta argumentet för att slippa ta tag i problemet med kränkningar! ”Du gillar det lite, va?”

Det gjorde mig också bedrövad att en av programledarna sa att Persson påminner om hans lilla dotter som upptäckt att hon får uppmärksamhet när hon gjort sig illa och därför börjat göra sig illa hela tiden för att bli tröstad. Jag vet inte vad som är fulast; att man tror att den vuxna kvinnan ljuger om att hon blir utsatt för drev eller att man ser det lilla barnets behov av uppmärksamhet som något att förminska och skratta åt.

Hela inslaget uppvisar okunskap och ointresse för hur näthat fungerar. Det är också djupt oempatiskt. Jag kanske är yrkesskadad och överkänslig. Jag kanske saknar humor. Så kan det absolut vara. Faktum är att jag inte skrattar en enda gång när Tankesmedjan gör humor av att sparka på nån som redan ligger.

Netthets – strategier og tilnaerminger

Annakarin Nyberg & Elza Dunkels: Netthets – strategier og tilnaerminger

Idag är jag i Oslo, på skolledarkonferensen Skolen i digital utvikling. Därför tänkte jag passa på att påminna om att Annakarin Nybergs och min bok om näthat och passar därför på att påminna om att den finns för fri nedladdning även på norska: Netthets – strategier og tilnaerminger.

Din vrede har ett pris

Foto: Kristina Alexanderson

Det är många som är arga nu, när det gäller frågor som rör skolan. Den vreden har ett pris. Den gör att energi som hade behövts till eleverna istället läggs på ordväxlingar, meningslöst debatterande och ilskna påhopp. Det är naturligtvis inte ok att lägga resurser på konflikter mellan vuxna, på bekostnad av barn. Samtidigt är det ett svårgreppbart pris som inte låter sig konkretiseras så lätt, mer än att det urholkar barns tillit och fortplantar sig genom generationer.

Vreden har också ett annat pris. Den orsakar tystnad. Det är lite lättare att prata konkret om det priset, eftersom det får omedelbara, mätbara effekter. Vreden hos en del som hör mig prata eller läser det jag skriver kostar mig nattsömn, lugn, trygghet, aptit, lust, ork. Så ursäkta om jag kräks framför era ögon, men här kommer det jag skulle vilja säga men aldrig vågar.

Mitt liv blir lite sämre därför att du tycker att jag är irriterande. Såpass irriterande att du måste berätta det för mig. Jag är den första att erkänna att jag kan vara lite för mycket, lite för ofta och lite för energiskt. Men varför måste du säga det till mig? Ring en vän! Viska till din bänkgranne under föreläsningen! Skicka nidbilder av mig på små lappar till dina kollegor, jag kunde inte bry mig mindre! Tanken är fri, luften är fri, säg vad du vill, men säg det inte till mig!

När du kommer med dina arga påhopp (ofta förklädda till frågor, för övrigt) krymper mitt livsutrymme. Jag kanske verkar stark, glad och nästan äckligt positiv till digitalisering, men allt är inte alltid som det verkar. Du har nog också tillfällen då du döljer hur det egentligen känns. Det har iallafall jag. Ibland, när jag har varit i vredens närhet lite för mycket, kan jag ha såna tillfällen varje dag. Ibland exakt hela dagen, från det förbannade ögonblick då jag vaknar till det välsignade då jag somnar. Varje morgon får jag kriga mig upp ur sängen och tvinga mig att göra det som nyss var så enkelt och okomplicerat. Det du sa var väl inte särskilt ilsket, tänker du. Men tillsammans med alla de andras vrede, får din vrede ett väldigt högt pris.

Äsch, jag vet inte. Jag ville nog bara tala om för dig att jag också är människa.

Näthat – strategier och förhållningssätt

Elza Dunkels & Annakarin Nyberg

Nu finns Annakarin Nybergs och min bok Näthat – strategier och förhållningssätt att ladda ner! Den är gratis i pdf-format men finns även som pappersbok. 

Annakarin och jag har båda forskat om nätanvändning ungefär lika länge, vi har haft kontakt, känt till varandras forskning men egentligen aldrig tänkt på att arbeta tillsammans. Förrän i våras. Vi var på samma konferens i London och föreläste om liknande saker, helt oberoende av varandra. Vid hotellfrukosten började vi prata om det förestående valet och hatet på nätet. Vi insåg plötsligt att vi har intervjuat de främsta experterna på näthat, experter som ingen frågar när det bjuds in till runda bordssamtal eller utredningar. Annakarin har pratat med det vi idag kallar för influencers men som hon väljer att se på som aktörer med stora konton och många följare. Jag har intervjuat unga. För oss var det inget dramatiskt eller nytänkande i att välja våra respektive informanter, det är helt i linje med vår syn på forskningens samhällsuppdrag. När vi började prata om det, förstod vi dock att det är unikt; vi har under många års tid följt och lyssnat på två grupper som har djupa kunskaper om näthat. Kanske är det även så att våra informantgrupper sitter på den viktigaste kunskapen eftersom den bygger på lång erfarenhet av att möta och hantera näthat, kunskap som ofta har utvecklats till ett väldigt högt personligt pris. Samtidigt är det grupper som sällan får komma till tals därför att de har låg samhällsstatus. Varför hade inte ens vi tänkt på detta tidigare?

Efter den där frukosten blev vi ivriga. Vi startade ett nytt forskningsprojekt, vi skrev synopsis till en bok, vi hade långa möten där vi arbetade med terminologi (något ni kommer att se att vi ständigt återkommer till i boken). Våren blev sommar, som blev högsommar och snart skulle det vara val. Vår ivrighet övergick i otålighet och vi bestämde oss för att skriva en kort, populariserad sammanfattning av våra rön så här långt, för att bidra till arbetet mot näthat, en sammanfattning av en bok som alltså inte ens är klar.

Omslaget till Näthat – förhållningssätt och strategier

Vi ville också få spridning på materialet. Så mitt i den stekheta sommaren kom vi på att om vi ger bort vårt bokmanus till någon som kan trycka och sprida, kan boken bli gratis och lätt tillgänglig. Den som var snabbast att tacka ja var LIN Education, vars konferens vi föreläst på i London. De tog hand om allt det praktiska och det som kostar pengar. I november var boken klar, på svenska och norska. Vi fick lansera den under SETT-dagerne i Oslo, ett fantastiskt roligt tillfälle som jag tänkte skriva om i ett särskilt inlägg.

Nu är det fritt att ladda ner boken som pdf på svenska eller norska. Vi är bara glada om ni delar länken och använder boken i alla sammanhang där den kan göra nytta.

Sen får ni hålla utkik. Annakarin och jag jobbar vidare med vårt gemensamma projekt så ni lär höra mycket mer från oss.

Almedalen 2018 – uppdaterad

Här har ni mitt program under Almedalsveckan. Kom fram och säg hej om du ser mig!

Uppdatering

Idag söndag 1/7 gör jag ett inhopp i den ohyggligt namnkunniga panelen

Gigekonomin, influencers och journalistiken. Hur står det till med etiken och demokratin?

Jag ersätter Lovett Jallow (!!!!) som är sjuk. Jag önskar henne såklart snabb bättring och att vi får sitta i panelen båda två.

måndag har jag fyra programpunkter. Puh! Men alla fyra är så viktiga så det är bara att kriga på. Jag får prata om porrfilter, ungas psykiska ohälsa och #metoo.

Behövs digitala eller analoga innehållsfilter i skolan?

Pornografi och annat olämpligt material är något som våra elever möter dagligen i sin skolmiljö. Hur kan vi på bästa sätt stötta och förhindra att eleverna utsätts för olämpligt material? Digitaliseringen förändrar och utvecklar många områden, hur ser framtiden ut för smarta digitala filter?

Våld, sexuella övergrepp och psykisk ohälsa – 50.000 samtal med barn och unga

Tjej-, trans- och ungdomsjourerna i Sverige är tillsammans den största aktören för stöd på nätet. Antalet stödsamtal till jourerna har ökat enormt men verksamheterna bygger på ideella krafter och resurserna är otillräckliga. Hur ska politikerna ta ansvar för barn och ungas utsatthet?

Så går vi vidare efter metoo?

Metoo slog ner som en bomb i höstas. Yrkesgrupp efter yrkesgrupp startade uppror och krävde förändringar. Men var har skett och hur tar vi oss vidare?

Digitalisering och psykisk hälsa – hur får vi ungdomar att må bättre? 

Trenden kring psykisk hälsa bland unga är omdebatterad, så även hur våra uppkopplade liv påverkar – mobilen orsakar stress och sömnbrist, men är också en källa till glädje. Vad funkar, vad funkar inte och vad kan vi göra annorlunda i digitaliseringen?

tisdag deltar jag i ett frukostmöte och berättar om mitt samarbete med Telenor kring källkritik på nätet. Det är ett event med personlig inbjudan så det finns inte med i programmet.

onsdag får jag prata ännu mer källkritik. Hurra! Detta är en av de bokningar jag hade förra året, när jag ställde in pga NMR. Så det känns extremt roligt att ATEA (som har ett digert program i år) ville ha dit mig i år. Denna gång förstärkt med IIS Björn Appelgren (här har ni Björns programpunkter).

Hur kan barn och unga bli medvetna källkritiska mediekonsumenter?

Det talas mycket om hur viktigt det är att barn och unga lär sig skilja sant från falskt och att de utvecklar sin källkritiska förmåga. Ett problem som det talas mindre om är att många vuxna har svårt att navigera bland sanningar och desinformation på nätet. Hur kan skolan hantera denna utmaning?

Som sagt: ser du mig i vimlet, stoppa mig och säg hej! Och kom på alla mina seminarier!

 

 

Är hatet könat?

Jag har funderat rätt mycket på hat, som ni säkert vet. Det har varit extra intensivt de senaste veckorna, sedan #enporrfribarndom lanserades. Och en sak jag har funderat särskilt på är det könade hatet; alltså hypotesen att jag blir extra utsatt därför att jag är kvinna. Alla utom hatarna själva verkar hålla med om att det är så. Men jag vill veta mer! Jag skulle helst vilja intervjua männen vars svans jag utsätts för och höra hur deras inboxar ser ut. I brist på den möjligheten tänkte jag ändå göra en liten datainsamling. Urvalsprincipen är inte rimlig ur ett vetenskapligt perspektiv så jag kommer inte att använda datan till något forskningsprojekt, utan jag gör detta enbart för att förstå hat och kön lite bättre.

Frågorna är baserade på det hat jag själv får. En av de mest intressanta frågorna tycker jag är den om forskarens förmodade barnlöshet. Det är nämligen ett ofta förekommande tema i det hat jag får; att det märks att jag inte har egna barn, för om jag hade det skulle jag veta att [grej som de tycker].

Jag är mycket tacksam för alla svar! Dela gärna!

Om du är forskare och identifierar dig som man, fyll gärna i den här enkäten!

 

Hat och hot efter reklamkampanj

 

Igår blev jag intervjuad av Baaam om hat och hot på nätet: Svenska Arvida blev ansiktet utåt för Adidas – fick utstå hatstorm och våldtäktshot.

En av mina viktigaste poänger är

– Ofta vill personer som inte råkat ut för hat veta exakt vad folk skrivit så de kan bedöma om det är okej eller inte. Men du ska aldrig behöva reproducera det hat du fått utstå för att duga som offer. Vi måste lita på den som utstått hatet att kunna bedöma när det gått för långt.

Läs mer i min bok Nätmobbning, häthat och nätkärlek, direkt från förlaget eller i alla bokhandlar. Finns även som e-bok.

 

Nätkolls filmer

Igår berättade jag om projektet Nätkoll och idag tänkte jag lyfta fram deras filmer. Utifrån målgruppens särskilda problem arbetade man fram filmmanus om några av de mest centrala ämnena; grooming, näthat och spelande. Filmerna hade premiär på retrobiografen Capitol i Göteborg 7 april 2016 och jag hade turen att vara på plats tillsammans med filmteamet och de suveräna skådespelarna. Det finns fler filmer på Attentions youtubekanal.

Panelsamtal om hot och hat på nätet

Den 10 februari arrangerar juridiska institutionen vid Göteborgs universitet ett panelsamtal om hot och hat på nätet där jag deltar i panelen.

Panelsamtalet syftar till att skapa förutsättningar för en konstruktiv dialog om hat och hot på nätet, om olika risker och faror kopplade till fenomenet, hur det påverkar olika grupper i samhället, vad det finns för olika möjligheter att motverka hat och hot på nätet samt hur lagstiftningen fungerar, inte fungerar och skulle kunna fungera.

Eftermiddagen inleds med en föreläsning: Criminalising hate crime internationally: towards a restorative approach to combating the globalisa- tion of hatred? av Mark Walters, Reader in Criminal Law and Criminal Justice vid Sussex university, tillika ordförande för International Network for Hate studies.

I panelens sitter Gabriel Byström, journalist och författare som nyligen tilldelades utmärkelsen Torgny Segerstedts frihetspenna, Mina Dennert, journalist och författare, initiativtagare till #jagärhär och Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, specialiserad inom unga och internet.

Anmälan senast 6/2. Läs mer här (pdf).