Kategoriarkiv: Böcker, tidskrifter

Stor intervju i magasinet Filter

Den här fantastiska bilden är tagen av fotograf Erik Abel. Den ursnygga frisyren kommer från Sjöbergs frisörer i Umeå.

Magasinet Filter har gjort en påkostad intervju med mig i sitt senaste nummer. Journalisten flög upp från Göteborg och vi sågs två gånger, så det var minsann ingen slarvig zoomintervju. Sen hade fotografen byggt upp en fantastisk miljö med hängande skärmar av olika slag. Jag kände mig som fisken i vattnet!

Samma vecka som numret kom ut blev jag utsatt för den värsta smutskastningen i hela min karriär. Ni som följer mig vet att jag har råkat ut för mycket sånt de senaste tre åren och att det då har handlat om innehållsfilter. Så Filters rubrik (no pun intended) kändes passande: Jag får ofta höra att jag är oansvarig. Rubriken var naturligtvis satt långt innan tidningen Kvinnokraft försökte ta heder och ära av mig. Jag vill helst inte länka här så ni får söka ifall ni har missat det hela. Jag ville inte heller uttala mig mer än jag gjort redan förrän jag vet hur jag ska ta det hela vidare.

Däremot kan jag avslöja hur jag ser på anklagelsen om att jag är oansvarig. Jag tänker precis tvärtom. De oansvariga är de som för fram innehållsfilter som en lösning fast de har fått belägg efter belägg för att det inte skyddar barn. Om man vet att något inte är bra och ändå envisas med att göra aggressiv reklam för det, då har man antagligen en annan agenda än den man säger sig ha. Jag har ingen aning om vad de vill men skydda barn från oönskat innehåll kan det absolut inte vara. För om de var ute efter att hitta bra lösningar på problemet att internet innehåller enormt mycket skit som barn inte ska utsättas för, då skulle de lyssna på oss som forskar om sådant och de skulle inte marknadsföra bluffprodukter. Och om de var ute efter att göra samhället bättre för barn, så skulle de vara bättre förebilder än att sprida lögner. Läs mer om innehållsfilter på min Q&A.

Läs mer om hur vi skyddar barn på nätet i mina böcker som kommer i höst: Skärmstark på Verbal och fjärde upplagan av Vad gör unga på nätet? på Gleerups. Skärmstark går att förbeställa redan nu och snart kommer info om releasemingel i Stockholm och Umeå.

Mer skärmtid i förskolan!

Skärmtid och små barn.

Vi föräldrar och Natur och kultur bjuder på ett långt utdrag ur mitt kapitel I mediepanikens fotspår: Barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet ur den helt nyutkomna Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund, som jag berättade om tidigare.

Snart kommer ännu en bok om digitalisering i förskolan, även den med ett kapitel av mig. Denna gång är Erika Kyrk-Seger redaktör. Jag hoppas att varje förskola skaffar båda böckerna och startar läsecirklar för personalen, så att fler får chans att arbeta med de här frågorna professionellt, och slipper använda sin fritid till kompetensutveckling.

Här kan ni läsa de avslutande styckena i mitt kapitel.

”De barn som inte får använda nätet under barndomen riskerar att hamna i ett liknande utanförskap, ett digitalt utanförskap, som gör att de kommer att få svårare att utveckla ett fungerande förhållningssätt till datorer och nätanvändning. De kan, liksom de barn som har fått utforska nätet utan stöd från vuxna, råka ut för er faror än de barn som haft en trygg och förtroendefull relation till både nätet och vuxna.

Min och andras forskning har visat att de flesta barn och unga som använder nätet har väl fungerande navigeringsstrategier och känner sig relativt nöjda och trygga med sin nätanvändning. Samtidigt framkommer det att de inte har haft några vuxna med sig i lärandeprocessen.

Det är förstås trösterikt att veta att de flesta barn känner sig orädda framför datorn, men det innebär samtidigt att det finns en grupp barn som inte gör det och som inte klarar sig lika bra eller har kunskapsluckor som gör att de riskerar att råka illa ut. För dessa barn blir det de vuxnas uppgift att finnas med och samtala med dem om nätet och lyssna på deras tankar.

När det gäller yngre barns nätanvändning, som ju är ett område fyllt av känslomässiga resonemang, kan det dock ibland vara svårt för vårdnadshavarna att hitta rätt bland alla larm och urskilja forskningsfronten. Här har förskolan en uppgift. Med sin styrka av att ha ett professionellt kollegium kan den fungera som en plats där barnen får systematiskt stöd i utvecklandet av sin digitala kompetens.”

Näthat – strategier och förhållningssätt

Elza Dunkels & Annakarin Nyberg

Nu finns Annakarin Nybergs och min bok Näthat – strategier och förhållningssätt att ladda ner! Den är gratis i pdf-format men finns även som pappersbok. 

Annakarin och jag har båda forskat om nätanvändning ungefär lika länge, vi har haft kontakt, känt till varandras forskning men egentligen aldrig tänkt på att arbeta tillsammans. Förrän i våras. Vi var på samma konferens i London och föreläste om liknande saker, helt oberoende av varandra. Vid hotellfrukosten började vi prata om det förestående valet och hatet på nätet. Vi insåg plötsligt att vi har intervjuat de främsta experterna på näthat, experter som ingen frågar när det bjuds in till runda bordssamtal eller utredningar. Annakarin har pratat med det vi idag kallar för influencers men som hon väljer att se på som aktörer med stora konton och många följare. Jag har intervjuat unga. För oss var det inget dramatiskt eller nytänkande i att välja våra respektive informanter, det är helt i linje med vår syn på forskningens samhällsuppdrag. När vi började prata om det, förstod vi dock att det är unikt; vi har under många års tid följt och lyssnat på två grupper som har djupa kunskaper om näthat. Kanske är det även så att våra informantgrupper sitter på den viktigaste kunskapen eftersom den bygger på lång erfarenhet av att möta och hantera näthat, kunskap som ofta har utvecklats till ett väldigt högt personligt pris. Samtidigt är det grupper som sällan får komma till tals därför att de har låg samhällsstatus. Varför hade inte ens vi tänkt på detta tidigare?

Efter den där frukosten blev vi ivriga. Vi startade ett nytt forskningsprojekt, vi skrev synopsis till en bok, vi hade långa möten där vi arbetade med terminologi (något ni kommer att se att vi ständigt återkommer till i boken). Våren blev sommar, som blev högsommar och snart skulle det vara val. Vår ivrighet övergick i otålighet och vi bestämde oss för att skriva en kort, populariserad sammanfattning av våra rön så här långt, för att bidra till arbetet mot näthat, en sammanfattning av en bok som alltså inte ens är klar.

Omslaget till Näthat – förhållningssätt och strategier

Vi ville också få spridning på materialet. Så mitt i den stekheta sommaren kom vi på att om vi ger bort vårt bokmanus till någon som kan trycka och sprida, kan boken bli gratis och lätt tillgänglig. Den som var snabbast att tacka ja var LIN Education, vars konferens vi föreläst på i London. De tog hand om allt det praktiska och det som kostar pengar. I november var boken klar, på svenska och norska. Vi fick lansera den under SETT-dagerne i Oslo, ett fantastiskt roligt tillfälle som jag tänkte skriva om i ett särskilt inlägg.

Nu är det fritt att ladda ner boken som pdf på svenska eller norska. Vi är bara glada om ni delar länken och använder boken i alla sammanhang där den kan göra nytta.

Sen får ni hålla utkik. Annakarin och jag jobbar vidare med vårt gemensamma projekt så ni lär höra mycket mer från oss.

Källkritik för yngre barn

Två julklappstips med en vecka kvar till jul.

För tre månader sen utlyste jag en tävling på Instagram men har inte tagit tag i det förrän nu. Jag skyller på extrem arbetsbelastning, bara för att det känns lite bättre så 🙂 Nu är dock tävlingen avgjord och tre följare kommer att få ett paket med Bamses temanummer om källkritik, där mina säkerhetsråd till barn finns med, och boken Annalisa och trollkarlsryktet, från Idus förlag. Boken är skriven av Angeli Sjöström Hederberg och illustrerad av Caroline Sellstone.

Så här skrev jag om boken:

”En fint illustrerad bok om vikten av kritiskt tänkande, förklädd till en spännande berättelse om lagom läskiga saker. Normkreativiteten lyser igenom på ett fint sätt, bland annat genom att barnen är subjekt och de vuxna agerar på barnens villkor. Jag hoppas att många, många barn i förskoleåldern får läsa den här boken tillsammans med vuxna. Jag hoppas också att boken kommer att ligga framme där det finns skolbarn och vuxna så att även större människor blir nyfikna och läser.” 

Annalisa och trollkarlsryktet finns som smakprov där du kan läsa förordet av ingen mindre än Emma Frans.

Bamsetidningen finns att ladda ner eller beställa från förlaget som också har tagit fram en lärarhandledning som är fri att ladda ner

1984

George Orwells framtidsdystopi 1984 har spelat en enorm roll för mitt politiska tänkande. Så stor att jag läst den om och om igen därför att jag har haft en känsla av att det är viktigt att hålla Orwells berättelse levande. Och jag var tydligen inte ensam om att tycka att det var dags att läsa den igen efter att Trump blev president. De flesta vet säkert vad romanen handlar om och kan på ett ungefär beskriva vad nyspråk är men det är ändå en himla skillnad att läsa den från pärm till pärm. Orwell var inte bara en skarp analytiker, han var också en lysande författare. Som läsare sugs jag in i Winstons vardag och jag lider alla kval han lider. Så romanen är mer än ett stycke lysande samhällskritik, den är lika mycket en suggestiv stridsskrift som varnar oss för vad som kan hända om vi inte ser upp. Som jag tolkar det varnar Orwell för främst två saker: att odemokratiska krafter får definiera om begrepp och att de får komma undan med sina retoriska manövrer.

I 1984 har partiet all makt inte för att de har kämpat för det de tycker är en god sak och vunnit utan för att ha makt. Partiet har knäckt koden för oinskränkt och evig makt. De har analyserat maktens uppgång och fall genom historien och kommit fram till att det enda sättet är att inte ha något ideologi, att inte tro på något annat än just makt. Känns det bekant? Det viktiga är t ex inte att slåss mot en fiende, det är att slåss överhuvudtaget. Fienden växlar men kriget består. Känns det bekant? Storebror är inte ens en person utan bara en position, möjligen en marionett. Känns det bekant?

Anledningen till att partiet lanserar nyspråk är att hindra felaktiga tankar. Nyspråk bygger alltså på idén att den som saknar begrepp för ett fenomen inte kan tala om eller tänka om det (jag skriver lite om det i min bok men då kopplat till frigörelse på nätet, inte till nyspråk som sådant). Och detta blir så skrämmande relevant när så många idag försöker definiera om ord som yttrandefrihet, censur och demokrati. När yttrandefrihet definieras om till att betyda att vem som helst får säga vad som helst till vem som helst när som helst och var som helst, se t ex Almedalen och Bokmässan. När censur definieras om till att omfatta en bokhandel som inte vill saluföra nazistisk smörja och när demokrati plötsligt betyder att tyckande är lika mycket värt som kunskap och att odemokratiska krafter får förhindra ett demokratiskt samtal, se t ex Almedalen och Bokmässan.

Vi måste alltså vara varsamma med språket i den bemärkelsen att vi inte tillåter att odemokratiska aktörer kidnappar vissa begrepp. Låter vi dem komma undan med det kan vi snart inte längre diskutera allas lika värde, därför att ord som yttrandefrihet, censur och demokrati har kommit att betyda så mycket och så lite att de i praktiken är obrukbara.

Låt det inte ske! Läs 1984 igen! Låt inte nazisterna få en plats på Bokmässan eller i Almedalen!

 

Köp min bok!

Jag har ju figurerat rent ohemult mycket i media den senaste tiden. Och det är ju viktigt och bra men det blir väldigt kortfattat när jag har tre minuter på mig att reda ut viktiga saker som ungas användning av sociala medier. Men då finns ju min bok, som på ett lättbegripligt sätt men ändå vetenskapligt förankrat går igenom många av de frågor jag uttalar mig om i media. Den finns som pappersbok eller e-bok. Köp den och läs den! Ge bort ett exemplar till nån annan om du redan har den! Och om du har läst den, skriv en recension!

 

Invisible Girl

pricess-ecer_startsida_small1Bild: Camilla Hällgren

Det internationella forskningsprojektet Invisible Girl blev en bok och en konferens. Vi samlade forskare och konstnärer från nästan hela världen genom att skicka ut en väldigt öppen fråga: Hur ser den osynliga flickan ut? Svaren var överväldigande och vi kunde inte säga nej till särskilt många. Det gick bara inte. Vittnesmålen om osynlighet och styrka var så gripande att vi fattade ett beslut: vi skippade förlaget som ville att vi skulle gallra hårt (och som delvis hade missförstått begreppet representation) och gav ut den själva, via Umeå universitet och som e-bok. För då skulle alla kunna komma med. Sagt och gjort. Boken kom ut i juni 2013, samma dag som vi arrangerade en av de coolaste konferenserna någonsin. Vi sökte och fick pengar för att kunna erbjuda författarna en resa till Umeå där de sen fick 3 minuter på sig att presentera sitt bidrag. En bild, 3 minuter, sen var det nästa författares tur. Speed dating med forskare och konstnärer från hela världen. Och självklart var konferensen öppen för allmänheten. Vi höll till i Bildmuseet med älven som fond för alla dessa underbara människor och berättelser. De handlar om utsatthet, osynlighet och sexism men också om styrka, samhörighet och framåtskridande. Så läs och använd i kurser och som peppning!

Jag kommer att göra nedslag i några av bidragen framöver, så håll utkik. Under tiden kan du ladda ner boken eller köpa pappersvarianten. För det visade sig att vi snålat så mycket att vi fick pengar över att trycka boken också!

 

Nätmobbning, näthat och nätkärlek

På onsdag är det releasemingel för min nya bok. Här finns facebooksidan och här kan du beställa boken.

nätmobbning_dunkels

Boken Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet ger en nyanserad och fördjupad bild av ungas vardag på nätet och hur vi vuxna kan förhålla oss till den. Den innehåller en översikt av forskningsläget kring nätmobbning och visar vilka skillnader och likheter som finns mellan mobbning på nätet och i rummet. Den belyser också fenomen som näthat och nätkärlek.

Här finns konkreta strategier för hur vi vuxna kan agera för att stötta unga och göra deras nätanvändning tryggare. Ett par kapitel tar specifikt upp skolans viktiga roll för att motverka nätkränkningar. Boken ger också praktiska råd om hur vi kan förebygga och hantera kränkningar på ett sätt som tar hänsyn till vetenskaplig kunskap om ungas nätkulturer.

Boken riktar sig alla som arbetar i skolan men även till föräldrar, idrottsledare och andra som är intresserade av ungas uppkopplade vardag.

Provläs några sidor ur boken.

Om författaren
Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare vid Umeå universitet. Hon är en av landets främsta experter inom området unga och internet.