Tid har visat sig vara en av de parametrar av barns nätanvändning som vi diskuterar mest. När jag intervjuade barn till min doktorsavhandling* hade många barn regler kring tid men inte kring så mycket annat. Det kan förklaras med några enkla förhållanden, t ex att man är många som ska dela på en dator och att dygnet inte innehåller hur många timmar som helst.

Om man behöver dela på en dator är det viktigt att anlägga ett genusperspektiv på uppdelningen. I praktiken visar det sig nämligen att pojkar får mer datortid än flickor, liksom män får mer än kvinnor. Det kan vara en bra idé att faktiskt mäta tiden så man inte faller in i nån allmän uppfattning om att man fördelar tiden lika.

Om dygnets timmar istället är det man bekymrar sig över kan man fundera över vad barnen gör vid datorn och inte enbart fokusera på antalet timmar. Det finns ett fint ord för att dygnet bara har 24 timmar för alla, för att beskriva att det rent matematiskt inte går att göra hur mycket som helst men jag minns inte vad det heter (kommentera gärna om du vet). Och det är ett viktigt argument; när jag sitter framför datorn kan jag faktiskt inte träna just den stunden. Däremot är inte livet alltid så matematiskt som det kan framstå. I det här fallet är det också en fråga om vad barnen faktiskt gör, inte bara vad det ser ut som att de gör.

Det gäller att avslöja aktiviteterna, ge dem ett korrekt sammanhang för att ett samtal om dem ska bli relevant för både barnen och de vuxna. Kan den vuxna lära sig se datorsittande som jämbördigt med någon annan aktivitet som är mer acceptabel? Ett enkelt exempel är att umgås med kompisar. Det är en aktivitet som de flesta vuxna tycker ingår i ett normalt liv för ett barn. Om barn och vuxen pratar om vad som händer vid datorn kanske den vuxna kan se att aktiviteterna även innefattar just umgänge med kompisar. Då blir matematiken kring tid lite mer av Hej, matematik! med cirkeldiagram där delmängderna överlappar varandra snarare än ett tårtdiagram där det ena utesluter det andra.

Den stora europeiska studien EU Kids Online III har en en delrapport plockat ut data om just tidsanvändning. I rapporten sägs bland annat att tid inte är problemet. Det finns helt enkelt andra faktorer som är viktigare än tidsanvändningen när vi vill ta reda på hur barn hanterar sin datoranvändning.

Vi måste se barn som tänkande individer och som sådana har de rätt till ett individuellt bemötande. Även detta är lagstadgat. Man får inte behandla alla barn lika i de fall där det innebär att någon förfördelas. Att ha samma tidsgräns för datoranvändning för alla barn, t ex, kan alltså vara rimligt om man är många som ska dela på samma dator men i övrigt skulle jag inte rekommendera att man sätter upp en regel som ska gälla för alla. Se vidare inlägget om regler.

* Avhandlingen finns också på DIVA som samlar akademisk text i Sverige men utan det fina omslaget som https://twitter.com/JoelDunkels och  https://twitter.com/KillerColours gjort, så vill ni se det bör ni välja min egen uppladdning ovan.