Just nu befinner jag mig i ett förtjusande litet hus i Visbys innerstad (bilden är tagen från mitt skrivbord) och ägnar hela dagarna åt att skriva på ett bokmanus. Arbetsnamnet är Näthat, närkärlek och nätmobbning, precis som den föreläsning jag åker runt med också. Mycket av materialet är det som kallas konceptuellt material, det vill säga filosofiska resonemang utifrån min och andras forskning. Resonemang som svarar på frågor som Hur ska vi förhålla oss till det här som nu ändå ser ut som det gör? Men det finns också mycket material från den rapport jag skrivit på uppdrag av Skolverket och som – tro det eller ej – kommer ut denna månad. Det har varit en mycket långdragen historia med många olika censurnivåer, jag tror att det kallas gatekeepers, och redaktörsnivåer. Och många olika viljor. Det var vid ett tillfälle nära ögat att jag hade varit tvungen att använda mig av ordet cybermobbning! Det hade jag aldrig kunnat gå med på naturligtvis. Jag har ju min stolthet att tänka på, oavsett om jag skulle kunnat skylla på redaktören. Cyber är ett ord som ses som obsolet i svenskan idag och jag är för fåfäng för att riskera att anklagas för att vara kvar i den halvmoderna tiden då ordet cyber fortfarande användes, ca 2002 som allra senast. Nåja, ni kan alltså se fram emot Skolverkets Antologi om kränkningar i skolan och mitt kapitel Vad är särskilt med kränkningar på nätet? inom ett par veckor.
Men tillbaka till min bok. Jag kommer att ha ett bokmanus tillräckligt klart för någon annan att läsa den 20 december. (Ja, jag är så organiserad så jag har ett datum för detta! Kan vi gå vidare till sakfrågan?) Frågan är vad jag ska göra av manuset, vem som ska få läsa det och hur det ska publiceras. Allra helst vill jag publicera det som vi har gett ut Invisible Girl, alltså gratis över nätet så att det är lätt att sprida och förhoppningsvis läsa. Men det finns problem med det. Vi var en hel redaktion i det fallet så vi var många som kunde hjälpas åt med korrekturläsning, kritik, osv. Sen hade vi finansiering för kostnaderna som uppstår om man vill att det ska sättas snyggt och i vårt fall även finnas i pappersformat. Om jag hade pengar skulle jag hyra in någon som gör förlagets jobb och ge ut den som e-bok och print-on-demand, men jag har inte de resurserna. Det finns även nackdelar med att ge ut böcker på det sättet och det handlar paradoxalt nog om just spridningen. Många som jag vänder mig till vill fortfarande läsa en pappersbok och de vill använda traditionella kanaler när de skaffar boken. Och naturligtvis att det är kul att finnas i bokform, snarare än en trist pdf…
Så jag tar gärna emot tips. På alternativa sätt att ge ut, men även gärna förslag från förlagen. Så får jag se vad jag väljer till mitt manus. Jag har lagt ner min själ i detta manus och det är inget jag vill slarva bort.
Kort beskrivning av boken
Näthat, närkärlek och nätmobbning är en lättläst bok som tar upp frågor om negativa och positiva yttringar på nätet. Boken baseras på en forskningsöversikt om nätmobbning som författaren gjort på uppdrag av Skolverket. Målgruppen är lärare, lärarstuderande, föräldrar men även andra yrkesgrupper som arbetar med unga samt vuxna i allmänhet som funderar på de här frågorna. Ur innehållsförteckningen:
- Finns verkligen nätmobbning?
- Näthat
- Nätkärlek
- Nätmobbning
- Förekomst
- Upplevelser av nätmobbning
- Upptrappade konflikter
- Skolans ansvar
- Vad kan vi göra?
- Förhållningssätt
Varför inte använda crowd funding? Den kan ges ut som en e-bok med interaktivitet istället för ”trist” pdf. Kanske ”crowd” review, låt nätet bli din redaktion, ungefär som fan fiction. lycka till med boken, ska bli intressant att läsa den i vilken form den än kommer.