Den här motstrategin är mer personlig än den förra. Den här handlar om hur man som person kan tänka och agera i förhållande till hat på nätet. En inspirationskälla till den här strategin har varit komikern William Spetz. Vi träffades när Svt ville att vi skulle prata om nätet i programmet Gokväll. Det visade sig att vi kommit fram till många liknande tankar när det gäller förhållningssätt. Tyvärr finns inte avsnittet kvar på Svt play, det sändes 5 september och låg bara kvar en månad. William berättade att han fokuserar på de positiva kommentarer han får istället för att bry sig om de negativa.
Eftersom nu nätet med sina inbyggda egenskaper och erbjudanden gör att vi användare öppnar oss för varandra på ett sätt som vi inte gör i rummet, måste vi hitta sätt att förhålla oss till de praktiker detta medför. Vi kan exempelvis träna oss i att räkna till 10 innan vi säger något, vilket då blir en strategi för att göra nätet till en bättre plats; om färre säger dumheter blir det trevligare. Det är naturligtvis en bra idé men den räcker inte långt. Även om jag bara är jättetrevlig hela tiden kommer en massa andra användare fortsätta skriva dumheter och hur länge ska jag vänta på att nätet blir en bättre plats? Och där kommer kärleksstrategin in. Öppenheten gör ju att vi säger trevligare saker också, inte bara elakare. Om man som personlig strategi väljer att koncentrera sig på den trevliga sidan är chansen större att man får ett bra liv på nätet. Det flödar så mycket kärlek i mötesplatser på nätet att det vore dumt att inte ta vara på den.
Det här är inget som kommer av sig självt, det är något man måste träna sig i. De flesta människor hör negativa kommentarer bättre än positiva vilket betyder att det krävs ett aktivt ställningstagande för att låta de positiva vara viktigare. Och barn behöver hjälp med att utveckla ett sådant förhållningssätt.
Den här strategin kan lätt missuppfattas. Jag märkte det i debatten kring näthat (oj, så snabbt den var över!) att många valde att missuppfatta pratet om nätkärlek som ett sätt att förminska det allvarliga i hat och hot. Så är det definitivt inte. Att fokusera på kärleken är inte ett sätt att smita undan från ansvar. Vi ska alla aktivt bekämpa hat och hot, genom att bemöta, genom att synliggöra, genom att lagföra. Men samtidigt måste var och en hitta en strategi för att klara sitt eget liv. Och för vissa innebär det fruktansvärda saker som att inte kunna gå igenom sin post själv, att leva på hemlig ort och att ständigt tänka på vilken väg de går till och från jobbet. Men för de flesta av oss räcker det att hitta ett sätt att navigera i träsket – att fokusera på kärleken.
Man kan också behöva tänka på att vi alla är individer. Denna strategi kommer inte att funka för alla. Exempelvis har det visat sig att vi uppfattar negativa och positiva kommentarer om oss själva väldigt, väldigt olika. Så det får inte bli en norm att ignorera det onda eller en flyktväg för exempelvis skolan att säga: fokusera på kärleken så ska du se att det blir bättre!
Nästa strategi är uppbyggd på samma tema men med en lite annan vinkel. Kommer imorgon om inget viktigare inträffar. Som en journalist på en kvällstidning sa till mig en gång: Artikeln publiceras i morgondagens tidning. Ja, om inte Kikki Danielsson kör rattfull förstås.