Jag berättar om hur vi kan tänka när det kommer larmrapporter.
Idag på morgonen ramlade det in frågor till mig apropå ett tv-inslag om skärmtid. Nån larmsnubbe som satt i morgon-tv och berättade hur farligt det är med skärmar. Tror jag i alla fall, jag slipper helst titta på såna där spekulativa inslag.
Hur som helst tyckte jag att det var ett utmärkt tillfälle att berätta lite om hur vi kan tänka om just larmrapporter. Jag får många frågor om det och så här brukar jag svara.
Det här är ett väldigt gammalt avsnitt av Didaktorn som jag helt har glömt att dela här i bloggen. Men häromdagen blev jag påmind om det och även om det är nästan ett år sedan intervjun gjordes är innehållet högaktuellt.
De destruktivt väluppfostrade barnen
Lydiga barn löper större risk att utsättas för näthat och sexuella övergrepp på nätet. Det har Elza Dunkels sett i sin forskning. Lär man sig att alltid lyda vuxna och att det är fult att ljuga blir man sårbar i mötet med en vuxen som inte vill dig väl, säger hon. När ordning och lydnad premieras skapar vi de destruktivt väluppfostrade barnen. Därför måste vi lära barnen att vara olydiga. Här berättar hon hur. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete, lärarutbildare och forskar om unga och internet. Hon har även skrivit boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek”.
Här finns också ett annat avsnitt av Didaktorn där jag pratar om Googlehygien.
I december 2016 kom första numret av SJ:s nya ombordtidning för unga – Kupé Junior. Jag blev intervjuad av författaren och journalisten Malin Haawind om skärmtid. Jag tyckte att det blev ett jättefint reportage och det var till det numret jag kom på lösningen att lägga in råd nummer 3: Visa den här artikeln för dina föräldrar och be dem läsa. För att lyfta ansvaret från barnen och i bästa fall få igång ett samtal mellan barn och vuxna. Det rådet har jag sen återanvänt i samarbeten med Kamratposten och Bamse. Ladda ner numret som pdf.
Nu är det inte alla som blir glada över den välskrivna och lättillgängliga texten. Faktum är att flera av den senaste tidens hatmail har handlat om just denna artikel. Det finns alltså vuxna som sitter och läser en tidning för barn och sen retar upp sig tillräckligt mycket för att skriva till mig och påpeka vilken usel forskare jag är. Här är inledningen till ett. Som faktiskt kom i lördags kväll. Någon behöver skaffa sig en hobby!
Lilla Aktuellt har tagit upp det som hände i Stockholm på flera sätt, bland annat genom en mängd korta filmer och genom att upplåta ett klotterplank för barns tankar och svara så gott det går.
Bris har lagt ut råd till vuxna:
Händelsen där flera personer har blivit påkörda i Stockholm kommer att väcka både oro och frågor hos både barn och vuxna. Vid en så här stor och allvarlig händelse kommer de flesta barn i skolålder snabbt nås av nyheten. Du som är förälder eller annan vuxen nära barnet har en viktig uppgift i att trygga, lugna och hjälpa ditt barn att hantera sina känslor och frågor.
Alla barn är olika och hur ett barn reagerar på händelser som denna avgörs av flera olika saker, bland annat på om barnet varit på plats eller befunnit sig i närområdet eller om hen har anhöriga som var där. Barnets ålder och vad hen har varit med om tidigare spelar också roll.
Det viktigaste du kan göra som vuxen just nu är att trygga, lugna och stärka barnets känsla av kontroll. För att göra det måste du ta reda på vad just ditt barn vet och behöver!
Var lyhörd och observant!
Utgå ifrån att de flesta barn känner till det som har hänt, men utgå inte från att barnet är oroligt för sin egen del. De flesta barn visar på något sätt om de är oroliga. Ta reda på hur mycket barnet tänker på det som hänt, vad barnet vet om händelsen och vilka tankar och frågor barnet har.
Ställ konkreta frågor!
Vad har du hört? Vad vet du? Vad undrar du?
Uppmuntra och underlätta för barnet att ställa sina frågor!
Visa att du gärna pratar också om sådant som kan kännas svårt och även om du inte har svar på alla frågor!
Informera!
Barnet behöver få svar på sina frågor, känna en större kontroll och bli lugnad. Ge barnet den information barnet är hjälpt av. Även svåra och skrämmande fakta kan vara viktiga att få prata om. Svara ärligt på frågorna men berätta inte mer än barnet är hjälpt av att få veta, undvik till exempel att gå in på detaljer.
Överför inte din egen oro!
Det är viktigt att du inte lägger din egen oro på barnet eller utgår ifrån att barnet uppfattar saker på samma sätt som du. Det som väcker oro hos en vuxen behöver nödvändigtvis inte beröra ett barn på samma sätt.
Var uppriktig!
Lugna och inge hopp!
Berätta att händelsen som denna är mycket ovanlig, att det finns människor som gör allt vad de kan för ta reda på hur detta kunde hända och som tar hand om de som är drabbade.
Att alla barn är olika och reagerar olika och behöver bli bemötta på olika sätt.
Att barnet hör hur diskussioner pågår över middagsbordet och på nyhetssändningar och drar egna slutsatser av dem. Att även vuxna kan behöva hjälp. Prata gärna med någon i din omgivning för stöd och råd.
Igår gjorde jag en liten film om hur man som vårdnadshavare kan tänka omkring skärmtid och småbarn. Den blev lite fånig eftersom min plan var att göra en explainer men det var så svårt så till slut startade jag bara Periscope och läste från manuset till explainern. Därav min flackande blick.
Ni som följer mig på Instagram kunde följa en föreläsning tidigare i vår, om små barn och internet. Föreläsningen baserar sig på en serie föreläsningar som jag gav för personal inom barnhälsovården under våren. Jag hann inte skriva ner hela föreläsningen så det finns en chans att det blir en fortsättning lite senare. Det jag skrivit hittills finns i alla fall sammanställt i en Storify: Nätpanik.
Genusforskardagen vid Umeå universitet är öppen för alla utan anmälan, studenter är självklart också välkomna.
Program
10.15-12.00 Panelsamtal om genusforskningens möjligheter, villkor och utmaningar, Hörsal F, Humanisthuset
Lena Martinsson, moderator & ordförande SGf, Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet, Malin Rönnblom, genusforskare, Ann Öhman, Umeå centrum för genusstudier och Kajsa Widegren, Nationella sekretariatet för genusforskning.
13.00-16.00 Genusmaraton
|
13.00-14.00 Hörsal E (på svenska) |
13.00-14.00 Hörsal F (In English) |
|
Förskolans jämställdhetsuppdrag i en ojämställdvärld .Anna Olausson, Tillämpadutbildningsvetenskap |
Presentation of the unit Epidemiology and Global health and its gender research |
|
Barns inflytande i olika förskolor ur intersektionelltperspektiv. Carina Hjemér. Tillämpadutbildningsvetenskap |
Meddling with middle modalities: mental health inequalities across intersections of income and gender in Northern Sweden. Per Gustafsson, Epidemiologyand Global Health |
|
AcademicWriting! Förskollärare och fritidspedagoger, välfärdsprofessioner med genusdimensioner.Inger Erixon Arreman, Tillämpadutbildningsvetenskap |
How do primary health care teams respond to women exposed to intimate partner violence and what does gender has to do with it?Isabel Goicolea, Epidemiology and Global Health |
|
Svartvit med skinn: klass och kön bland ingenjörsstudenter.Maria Berge och Eva Silfver, Naturvetenskapernasoch matematikens didaktik |
“It was like I had to fit into a category” –Care-seekers’ experiences of gender regulation in the Swedish trans-specific healthcare, Ida Linander, UCGS, Epidemiologyand Global Health |
|
Sjukförsäkringen under tidigt 1900-tal -ett val mellan jämlikhet eller effektivitet? Liselott Eriksson, UCGS |
“Being There for Youth”: Young people’s activism for creating the safe city in Sweden, Ann-Britt Coe, Epidemiology and Global Health |
|
14.00-14.30 Fika, mingelochpostrar: Social work in the wake of the refugee crisis. A gendered professions perspective. Evelyn Khoo, SocialWork Emancipating Movements? Greta Bladh, UCGS Parenting Support on Social Media -Challenging the roles of ‘skilled’ professionals and ‘risky’ young mothers. Magdalena Sjöberg, Sociology |
|
|
14.30-15.30 HörsalE (påsvenska) |
14.30-15.30 HörsalF (In English) |
|
Mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer –rättsliga problematiseringar av utsatthet och ansvarstagande.Monica Burman, Juridiskt forum |
Gender, Governance and Feminist Analysis. Missing in Action?Chris Hudson. PoliticalScience |
|
Minne, utsatthet och moral. Diskurser om alkohol i våldtäkts-och misshandelsmål.Maritha Jacobsson & Stefan Sjögren, Socialt arbete |
When research and teaching meet:Experience-based activities for raising awareness about gender stereotypes. Mats Deutschmann, Anders Steinvall, Inga Dennhag, Camilla Hakelind, LanguageStudies & Psychology |
|
Digitala förbindelser -sociala nätverkssajterföricke-heterosexuella, Evelina Liliequist, Etnologi & digital humaniora |
Illness and Distress of a Female Professor in Still Alice by Lisa Genova, Elena Glotova, Language Studies |
|
Att vara tolerant –en genealogisk analys av olika toleranser och dess politiska implikationer. Sara Edenheim, UCGS |
Feeling Like A Saint: Sensory Impressions and Female Hagiography in The Book of GostlyeGrace of Mechtildof Hackeborn”.GodelindePerk, Language Studies |
|
Att ta natten tillbaka. Linda Sandberg, UCGS |
In time: Queer(ing) Temporal Existence and Disability in Contemporary Cinema, JosefineWälivaara, Historical, Philosophical and Religious Studies |
Jo, det är sant! Fantastiska Blankspot Project med Brit Stakston och Martin Schibbye i spetsen gör en stor och ambitiös skolsatsning: Världen och journalistiken in i skolan. De skolor som blir uttagna får ett unikt utbildningspaket där de bland annat får följa Martin Schibbye på hans reportageresor. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att närma sig frågor om medier, journalistik, kritiskt förhållningssätt, globalisering och demokrati.
Arbetar du på en skola ska du absolut anmäla intresse till denna chans! Anmäl ert intresse för medverkan till Lin@blankspotproject.se.
Nätkulturer 