Etikettarkiv: #blogg100

Resurser för utbildningsdagar

Just nu får jag många frågor om jag kan komma och föreläsa på utbildningsdagar och temadagar. Det går inte alltid, av olika skäl, och det är inte heller alltid jag tycker att en skola ska hyra in en föreläsare. Det finns situationer där man utan tvekan skulle få ut mer av sina resurser om personalen fick möjlighet att arbeta tillsammans kring de här frågorna. Jag brukar tipsa om min bok Vad gör unga på nätet? som är tänkt att ge nya tankar och nya infallsvinklar. Om ett kollegium läser och diskuterar boken kan det vara en bättre och billigare lösning än att jag ska komma förbi ett par timmar. Det är bra och nyttigt att lyssna till föreläsare men om arbetet stannar vid denna enda föreläsning, då är risken att det blir mer underhållning än inspiration. Om man både vill arbeta vidare och höra mig prata vill jag naturligtvis gärna komma ut och föreläsa och då kan man boka mig här. Utöver föreläsningarna och att tipsa om min bok försöker jag vara uppdaterad på material som skolor och andra kan använda sig av och här kommer den senaste listan. Det är gratismaterial som kan läsas på webben, laddas ner, spridas, skrivas ut och i vissa fall även beställas som pappersbok. De första är material som är tänkt att användas tillsammans med elever och den senare delen är informationsmaterial riktat till vuxna.

Utbildningsmaterial för yngre

Statens medieråd: Nosa på nätet – ett utbildningspaket för yngre barn. Tanken är att utveckla ett allmänt kritiskt förhållningssätt snarare än att träna sig i specifika nätbeteenden.

Statens medierådJag ❤ internet – ett utbildningsmaterial för barn i mellanstadieåldern. Här har jag lite kritik. Det är ett bra material men de envisas med rådet att inte använda sitt riktiga namn på nätet. Farligt och dumt! I övrigt är det ett väl genomarbetat material. Jag skulle dock vilja uppmana den lärare som ska använda det att vara uppmärksam på ifall eleverna svarar som de tror att de borde svara. Många barn är lika påverkade av medierapporteringen och debatten om unga och nätet som deras vuxna och vet ungefär hur vi förväntar oss att de ska säga. Försök visa att de får tänka fritt kring de här frågorna, så får alla ut mer av övningarna.

UngdomsstyrelsenSes offline? – ett metodmaterial för dig som arbetar på högstadiet eller gymnasiet, i fritidsverksamheter eller ungdomsorganisationer.

InternetfondenUnga och Internet – en guide för lärare och föräldrar som tar upp ett antal vanliga scenarier som kan inträffa på skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Till varje fallbeskrivning hör ett antal frågeställningaroch reflektioner från en expertpanel. (Den här tar jag upp även bland vuxenböckerna eftersom den både innehåller viktig kunskap för vuxna och konkreta tips på arbete med elever).

Informationsmaterial för vuxna

Elza DunkelsRåd till vuxna – tips till dig som har unga nätanvändare i din närhet.

InternetfondenUnga och Internet – en guide för lärare och föräldrar som tar upp ett antal vanliga scenarier som kan inträffa på skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Till varje fallbeskrivning hör ett antal frågeställningaroch reflektioner från en expertpanel.

Net Nanny svarar på dina frågor – en frågelåda om unga och nätet, där Elza Dunkels besvarar frågorna utifrån aktuell forskning. Du kan ställa frågor anonymt och få svar i bloggen eller personligen via mail.

Fråga forskarna; Unga online – en webbtjänst där forskare från svenska universitet svarar på frågor om unga och internet med utgångspunkt i vetenskaplig forskning. Just nu bemannas frågelådan av Elza Dunkels ( http://www.kulturer.net ) och Marcin de Kaminski (http://www.cybernormer.se ).

Statens medierådVåldsamma datorspel och aggression – en översikt av forskningen 2000–2011. En sammanfattning av vad forskningen säger om våldsamma datorspel och aggression.

Ungdomsstyrelsen: Utsatt – en sammanfattning av de viktigaste resultaten ur rapporten Se mig, Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 samt myndighetens erfarenheter av regeringsuppdraget kring sexuell exploatering av unga via nätet.

InternetfondenCopyright – Copyleft – förklarar vad upphovsrätt är och hur den påverkar skapande och kommunikation, samt att hjälpa den som vill använda sig av upphovsrättslicenser. Här förklaras hur öppna licenser kan användas för att hjälpa skapande människor att dela med sig av sina alster.

InternetfondenKällkritik på Internet – en guide för att navigera på nätet. För att kunna värdera trovärdigheten hos informationen på nätet behövs verktyg och även grundläggande kunskaper om hur webben fungerar. Oavsett om du gör research för ett skolarbete, surfar för nöjes skull eller arbetar med informationsinhämtning finns det metoder att tillgå i sökandet efter fakta och sanningar på nätet. Guiden tar upp allt från traditionell källkritik till hur du spårar upp nättjänsters geografiska hemvist.

Joakim Jardenberg: Får jag fotografera dig naken? – fem frågor på tal om näthat. Resurs för att förstå upphovsrätt och annat relaterat på nätet. Diskussionsmaterial.

 

CFP: Sexuality and digital media

En inbjudan att skriva artiklar till ett specialnummer om sexualitet och digitala medier.

CALL FOR PAPERS

CYBERPSYCHOLOGY: JOURNAL OF PSYCHOSOCIAL RESEARCH ON CYBERSPACE

SPECIAL ISSUE ON – Sexuality and digital media

• Abstract submission deadline – April 30, 2013

• Notification of acceptance – May 30, 2013

• Full paper submission deadline – September 30, 2013

• Publications of the special issue: – March 2014

Guest-edited by:

Dr. Kristian Daneback (University of Gothenburg, Sweden)

e-mail: kristian.daneback@socwork.gu.se

Dr. Anna Ševčíková (Masaryk University, the Czech Republic)

e-mail: asevciko@fss.muni.cz

Background

Online sexuality has been systematically researched for over fifteen years. Due to the fast paced

technological development leading to increased computer power and high speed internet, new

issues and themes have emerged. In addition and sometimes as a result, there have been rapid

changes in numbers of users, user demographics as well as usage patterns. For example, early textbased

online communication about sex, mostly anonymous, was later combined with the massive

visualization of sexuality in pictures, video and webcams. Further technological advances resulted in

easy sharing of high-resolution pictures and movie clips, enlarges opportunities how to use the

internet for sexual purposes in that users could generate their own sexual content known as web 2.0.

The pornography industry, sex shops and other sex related organizations have not lagged behind and

have moved their business online. Some of the more recent developments have been WiFi and the

shift from the stationary PC to laptops and now smart phones and tablets/pads. Little is known how

this will influence online sexuality.

Today the internet is a fully sexualized medium which individuals actively use for sexual purposes or,

sometimes, are passively exposed to. This means that many people have to deal with online sexuality

whether they want it or not. Apart from the changes in user practices, it is important to mention that

since first studies on online sexuality the original structure of internet users encompassing middle

aged people has expanded in both directions. While young generations have grown up surrounded

by the internet, older generations, step by step, integrate the internet into their everyday life.

The aim of the special issue is to give an overview how online sexuality is intertwined with different

age groups and which benefits and risks related to online sexuality emerges across the lifespan. The

aim is also to broaden the focus on the internet to new digital media such as smart phones and

tablets/pads.

We are seeking theoretical and empirical contributions that focus on, but are not restricted to:

• the impact of (new) digital media on sexuality

• patterns of digital media use for sexual purposes across the lifespan

• benefits and/or risks with online sexuality

• health and educational aspects of online sexuality

Submission process and deadlines

For this special issue, we invite contributions from all fields of the social sciences to submit detailed

abstracts (600 words) – please put “Cyberpsychology Special Issue” in the subject line.

to: asevciko@gmail.com

The abstract proposals should cover the central research question, the theoretical and

methodological basis for the paper and preliminary findings. The most relevant and promising

abstracts will be selected for further development into full manuscripts (up to 8000 words).

Abstracts should be submitted by April 30, and the deadline for submission of full manuscripts is

September 30. In line with guidelines of the ‘Cyberpsychology: Journal of Psychosocial Research on

Cyberspace’ all abstracts and manuscripts will be double blind peer-reviewed. The intended time of

publishing the special issue is March 2014.

About the journal: Cyberpsychology: Journal of Psychosocial Research on Cyberspace is a web-based,

peer-reviewed scholarly journal. The first peer-reviewed issue was published in September 2007. The

journal is focused on social science research about cyberspace. It brings psychosocial reflections of

the impact of the Internet on people and society. The journal is interdisciplinary, publishing works

written by scholars of psychology, media studies, sociology, political science, nursing, and also other

disciplines. The journal is indexed with Ebsco Academic Search Complete, the Directory of Open

Access Journals, and the Czech Database of Scientific Journals. For previous issues and author

guidelines please see: http://www.cyberpsychology.eu

About the guest editors:

Kristian Daneback, Ph.D. is Associate Professor of Social Work at the University of Gothenburg,

Sweden and in the Faculty of Social Studies at Masaryk University in Brno, Czech Republic. His main

field of research is sexuality and in particular internet sexuality, but he is also interested in other

internet related phenomena such as parenthood and the internet, cyberbullying, and how the

internet can be used to collect qualitative and quantitative data. Daneback has published his

research in several well known international journals such as Archives of Sexual Behavior,

Cyberpsychology, Behavior, & Social Networking, Journal of Sexual and Relationship Therapy, Journal

of Bisexuality, and Sexual Addiction & Compulsivity. In addition, he is a reviewer for journals such as

Journal of Sex Research, Journal of Computer Mediated Communication, Pediatrics, Sex Roles, and

Sexual Reproduction & Health Care. Currently he serves as the Associated Editor of Cyberpsychology:

Journal of Psychosocial Research on Cyberspace and is a Board Member of the Open Journal of

Communication and ISRN Family Medicine. Daneback is also a member of the International Academy

of Sex Research and the Association of Internet Researchers.

Anna Ševčíková, Ph.D. is a postdoctoral researcher in the Faculty of Social Studies at Masaryk

University in Brno, Czech Republic. Her research interest includes sexuality on the internet and

psychosexual development. She also specializes in researching online risks among children and

adolescents which she has studied within two projects funded by the Grant Agency of The Czech

Republic and the Czech Ministry of Youth, Education and Sport. Outcomes of her research work have

been published in several international journals. Since 2012 she is also a member of the International

Academy of Sex Research.

Net Nanny några år senare

Idag har jag haft ett utvärderingsmöte om Net Nanny och passar på att påminna er om projektet. Net Nanny började som en av alla dessa idéer som jag ofta får. Vi hade ett möte om vår forskning och jag mer eller mindre shanghajade en kollega att göra en liten film om idén som vi tänkte skicka till någon lämplig tv-kanal. Nu tackade alla tv-kanaler nej. En förklarade att det var en trevlig idé men att det inte går att visa program som inte bygger på en konflikt. Såna program får helt enkelt inga tittare.

Till slut fick jag i alla fall medel från Internetfonden för att ta fram en webbplats där allmänheten kunde ställa frågor om unga och nätet. Ambitionen var att nå ut till allmänheten med vetenskaplig kunskap om unga och nätet. Det är alltid kul att få chansen att prata om sina hjärtebarn så jag är glad att Internetfonden ville utvärdera projektet även så här långt efteråt. Jag fick prata om Net Nanny en hel timme!

Jag inser att jag inte nått upp till projektets mål att skapa en väl använd frågelåda; jag får väldigt få frågor, vilket har många förklaringar. Men jag har nått en bra bit på vägen när det gäller syftet med projektet; att bidra till folkbildningen kring unga och nätet. Net Nanny har framträtt i många fler forum än bara sin lilla frågelåda på nätet. Jag har föreläst, chattat med läsare, diskuterat med elever och mycket annat som mitt alter ego Net Nanny.

Men fortfarande återstår målet att få driva frågelåda i ett annat forum än en webbplats. Jag vill att Net Nanny ska få en frågespalt i en tidning, en fast chattid, vara ett fast inslag i ett radioprogram eller tv-program, ge ut en bok. Ja, idéerna saknas inte men ännu har ingen nappat. Jag tror att jag ska intervjua Net Nanny här i bloggen någon dag. Stay tuned!

Öppenheten på nätet

Idag har jag återigen predikat öppenhetens lov, under en av mina föreläsningar om unga, sex och internet. Att öppenhet är något vi behöver, både som samhälle och individer. Att vi inte ska måla fan på väggen när någon delar med sig av sina tankar. Att det för det mesta går bra och gör världen till en bättre plats.

Och samma dag skriver Catia Hultquist i DN att Något har hänt vad gäller synen på sjuka. Hon pratar generellt om en större öppenhet idag men lägger också till:

Oklart om det hänger ihop med den ökade transparensen på nätet, bloggandet, facebookandet och twittrandet – men något har uppenbarligen hänt vad gäller synen på sjuka.

Det började inte med nätet men helt klart är det en utveckling som fått en skjuts tack vare nätet!

Ask Amy

Suveräna komikern Amy Poehler har en videofrågelåda kallad Ask Amy på sin webbplats Smart Girls där hon avslappnat och klokt svarar på alla möjliga frågor. Den här om hur man kommer över pinsamma saker är en favorit men det är i princip bara att titta sig igenom alla frågor, de är lika sköna och nyttiga allihop.

 

Det sociala arvet på nätet

Jan Gulliksen som arbetar med digital delaktighet skrev i januari en debattartikel om att den Största faran – att inte ha tillgång till nätet. Med det menar han, delvis baserat på resultat från EU Kids Online, att det kan uppstå sociala klyftor i förhållande till nätanvändning.

Barn som kontrolleras hårt lär sig inte att hantera de verkliga riskerna utan tenderar snarare att vara passiva eller rent av helt välja bort nätet när de konfronteras med nackdelarna. Här finns också en socialt ärftlig aspekt, där barn till föräldrar med stor internetanvändning har mycket större motståndskraft mot nätets faror än barn till internetovana föräldrar.

Den här tolkningen har jag inte själv gjort (fast jag har presenterat våra resultat om och om igen), vilket bara visar hur mycket bättre det blir när man tänker tillsammans. Gulliksen som arbetar med delaktighetsfrågor hela tiden plockade upp den här tråden ur vårt material och genast blev resultaten ännu viktigare. Naturligtvis har vi inte råd att skapa ännu större klyftor i samhället! Naturligtvis ska alla barn göras delaktiga i den digitala utvecklingen!

Magisterexamen – Pedagogisk yrkesverksamhet 60 hp

fysikdiagram_och_formler-r2aa78298acd34d04aa248ffa792de046_fguxw_8byvr_512

På min institution, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, kan man från och med i höst läsa en magisterexamen i pedagogisk yrkesverksamhet. Kursen vänder sig till dig som är lärare, förskollärare, fritidspedagog, studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare eller har likvärdig utbildning. Läs mer och anmäl dig här.

Gillakulturen

Efter en vecka närmare ekvatorn än jag varit på mycket länge känns det mycket relevant att prata om gillakulturen. En rolig resa är nämligen närmast symbolisk för hela konceptet gilla.

champagnefrukost

Jag definierar gillakulturen som det språkbruk, de tankar och de handlingar som går ut på att stötta andra över nätet. Gillakulturen har vuxit fram som en följd av den öppenhet man kan iaktta på mötesplatser på nätet; där användarna delar med sig av sina liv och tankar på ett sätt som vi normalt inte känner igen från rummet. Naturligtvis är detta även en förlängning av människans behov av social närhet, av uppskattning från omgivningen och av att spegla sig i andra i sitt relations- och identitetsarbete.

Hur man tolkar uttrycken, både den öppna publiceringen och gillandet av densamma, beror på hur man tolkar världen i övrigt. Det finns bevisligen de som tar illa vid sig när de läser om fina middagar på Facebook, även om jag tycker att det är att gå för långt att prata om Facebookdepression. Det finns inga belägg för någon koppling mellan användning av sociala medier och utvecklande av depression, varken i klinisk eller populär mening. Det viktiga är istället att fundera på hur de som tar illa vid sig när någon berättar något positivt tänker generellt, både på och utanför nätet. En kvalificerad gissning (inte baserad på min forskning utan på mina 52 år i livet) är att det finns de som alltid kommer att vara avundsjuka och missunnsamma oavsett vilket medium de för tillfället använder. Det är en viktig bakgrund till att förstå gillakulturen. För de allra, allra flesta verkar öppenheten i sociala medier fungera tvärtom; de blir glada av att andra är glada. När jag lägger ut mina matbilder gör jag det för att jag gillar den glädje det framkallar hos mig och jag vet att andra känner samma pirr när de ser på bilderna. När jag ser andras mat- hund- och solnedgångsbilder fungerar det på samma sätt; jag får en liten aning om det roliga de får vara med om och det smittar mig på ett sätt som jag uppskattar.

Sen kan man vara kritiskt till en sorts hets, ofta baserad på ett normtänkande, som lätt kan uppstå. När det ska statusuppdateras om hur produktiv man är, hur bra betyg barnen har fått, att man har lyckats med sufflé, osv. Men där tror jag återigen att vi måste tänka på hur vi uppför oss i rummet. Den typen av skrytkultur är förmodligen ännu mer framträdande på våra arbetsplatser (jag satt uppe till två inatt och jobbade ikapp, jag tog en treo och gick till jobbet iallafall, osv) än den är på nätet. Och du och jag, som inte ställer upp på sjuka normer, har möjlighet att påverka detta genom att tänka på vad vi delar med oss av. Dela dina underbara ögonblick för att göra andra glada, men dela även dina svaga ögonblick för att göra världen till en mänskligare plats.

Gillakulturen har fått mycket negativ uppmärksamhet och ordet används mest i nedsättande syfte. Då lyfter man ofta fram en idé om devalvering av positiva känslor – om man använder positivt laddade ord som vän, kärlek, älska, gilla onödigt ofta, riskerar begreppen att urvattnas och i förlängningen leda till mindre vänskap, mindre kärlek, osv. Här blir jag full i skratt när jag skriver detta. Varför skulle denna devalvering drabba just kärleken? Jag har aldrig hört de resonemangen när det gäller hat, t ex. Risken om barn spelar mycket våldsspel är att våldet devalveras och plötsligt förmår barnen inte längre känna hat eller avsky? Begreppen förlorar sin lyskraft och får plötsligt mindre plats i barnens liv?

Det skulle ju faktiskt kunna vara så att ju mer kärlek och gillande man sprider, desto mer kärlek och gillande finns det i världen. Jag får liksom för mig att jag har läst såna tankar förut nånstans.

ae-bonad3