Kategoriarkiv: Lärande

Diskussionsfrågor om förskolans digitalisering

Digitalt meningsskapande i förskolan av Erika Kyrk Seger.

Jag fick frågan om jag har några bra reflektionsfrågor för ett arbetslag som ska läsa mitt kapitel i Digitalt meningsskapande i förskolan. Det har jag såklart! Och när jag ändå skrev ner dessa tänkte jag att det kanske är fler som vill ha dem. Återkoppla gärna, så utvecklar jag dem utifrån er feedback. Enklast är att maila mig.

Frågorna handlar om de två huvudteman som jag alltid tar upp; juvenism och mediepanik. Jag ser dessa tankemodeller som hörnstenar i arbetet för bättre villkor för barn. Så länge vi inte har kommit längre än vi har idag kommer inget att förändras i grunden. Vi kommer att sitta kvar i vår välvilliga men alltför ofta felriktade omtanke.

  • Hur ser ni på barn? Lista några ord som ni kommer på och diskutera sedan vad varje ord kan stå för. Om t ex sårbar eller i behov av skydd kommer upp, vänd och vrid på begreppet och samtala om vad som kan vara en bild som kommer ur åldersmaktsordningen. Tänk tillbaka och jämför med sådant ni upptäckte när ni fick på er genusglasögon eller började förstå strukturell rasism.
  • Kan ni identifiera juvenism i er verksamhet? Lista några tillfällen. Kan ni se det i personalgruppen? Vårdnadshavare? Andra?
  • Hur påverkas barn av olika artefakter? Lista några väldigt olika kategorier, som skärmar, bollar, mjukisdjur, böcker, färger. Samtala om
  • barnets relation till varje kategori, barnets blick på olika artefakter, hur påverkas barnet av de olika kategorierna?
  • Kan ni identifiera mediepanik i er verksamhet? Lista några tillfällen. Kan ni se det i personalgruppen? Vårdnadshavare? Andra?

Lärarkonferensen i Göteborg 28-29 april

Uppdatering: Konferensen är framflyttad pga covid-19. Preliminärt datum 29-30/9. På det ursprungliga konferensdatumet kommer det dock att finnas digitala programinslag på hemsidan.

Göteborgs vetenskapsfestival arrangerar en två dagar lång lärarkonferens 28-29/4, inklusive ett mingel med mat och underhållning. Allt är gratis men kräver föranmälan. Gå till Lärarkonferensen 2020 och anmäl er genast, det här är alldeles för bra för att missa!

Min föreläsning under Lärarkonferensen i Göteborg 28/4.

Det är så många intressanta punkter; föreläsningar, samtal och workshops. Bl a ska Henrik Pallin och jag sitta i ett samtal om unga och nätet tillsammans med Felix Gyllenstig Serrao. Och jag ska hålla en föreläsning. Utöver det ska jag försöka hinna med så många som möjligt av alla de andra föreläsningarna, t ex:

PISA-debatten

Lämna ett svar

pisa

Här ger jag en vinkel på PISA-debatten, som Skolverket skrev om i höstas. Mitt inlägg finns i Lärorik, som är Linköpings kommuns tidskrift för pedagogisk utveckling i skolan.

När Skolverket går ut och kommenterar den senaste delrapporten från PISA-studien används bland annat formuleringen att det är ”viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan” vilket i vissa läger har tolkats som att it-användningen är problemet och hos starka it-motståndare även som att Skolverket rekommenderar skolor att inte använda it. Jag tolkar formuleringen som att det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan. För vad betyder det egentligen när studien säger att det finns ett samband mellan hög it-användning och dåliga resultat i PISA?

För det första har riktningen i sambandet inte studerats. Vi vet till exempel inte om de ”extrema användarna”, som använder nätet mer än 6 timmar om dagen, väljer skärmen för att skolan misslyckats med deras utbildning eller om deras resultat dalat därför att de är extrema användare.

För det andra är själva mätskalan extremt godtycklig. Antalet minuter eleverna ”använder internet” förutsätts vara en mätbar enhet medan många i själva verket använder internet på ett eller annat sätt hela sin vakna tid. Att ”använda internet” är inte en begränsad aktivitet mer än att åka bil är en enda aktivitet. Förmodligen finns det de som använder internet lite i största allmänhet men de flesta gör något under sin internetanvändning. En vettig studie borde således ha mätt detta något istället. Med stor sannolikhet hade då andra mönster framträtt. Då hade it-användning kunnat beskrivas som något diversifierat, där avancerade lärandemönster samsas med och lättsam underhållning, där kunskapstörst och verklighetsflykt representerar vitt skilda kontexter och där i princip ingen aktivitet låter sig fångas med orden ”använda internet”. Vid en sådan beskrivning blir det tydligt att det är skolan vi måste granska kritiskt, inte ungas vanor i och utanför skolan.

När delrapporten slår fast att de elever som aldrig eller väldigt sällan använder it har de bästa skolresultaten säger det oss någonting viktigt om skolan. Det talar om att utbildningsväsendet i stort inte har utforskat och utnyttjat den potential till lärande och kunskapsutveckling som nätet erbjuder oss. De elever som delvis står utanför digitaliseringen klarar sig alltså bättre än andra. Fundera över det förhållandet en stund! De elever som delvis står utanför digitaliseringen klarar sig bättre än andra. Där har vi ett resultat vi bör diskutera!

När diskussionerna ensidigt handlar om farorna med hög it-användning riskerar vi att fokus hamnar helt fel. När vi låter hög it-användning bli syndabocken för dåliga skolresultat, eller ännu värre; låter dagens ungdom bli syndabocken, då spelar vi ett högt spel. Vi riskerar att försämra för de barn som på olika sätt fått bättre uppväxtvillkor tack vare nätet. Inte nödvändigtvis de som har det rätt bra, socioekonomiskt och trygghetsmässigt. Vi vet sedan tidigare att de klarar sig relativt bra, åtminstone som grupp betraktat. Men vi spelar med mer utsatta unga som insats. De som har hittat alternativa lärandestrategier eller alternativa sätt att söka hjälp. De som inte har stöd från vuxna i sitt utvecklande av metoder för att klara sig i livet. Dessa barn lämnas åt sitt öde om vi väljer att fokusera på antal minuter online istället för att prata om skolutveckling. Eller brist därpå. Om nu skolan misslyckas med så många elever som PISA tycks visa, är det en mycket allvarlig fråga som borde diskuteras med helt andra förtecken elevernas it-användning.

Det är utan tvekan svårt att tolka PISA på ett vettigt sätt. OECD har lyckats bra i sin marknadsföring och mätningen betraktas ibland som ett objektivt mätinstrument trots att det bara är ett av många tänkbara sätt att mäta framgångar. Men även om vi tar PISA som en vettig mätare och litar på att det ser illa ut för svensk skola, finns det en rad alternativa förklaringar som borde upp på agendan långt före it-användning. Till exempel de enorma nedskärningarna som genomfördes i början av 1990-talet och som med stor sannolikhet påverkat kvaliteten på utbildningen, både vad gäller eleverna och deras lärare. Den ökade arbetsbördan för lärare och byråkratiseringen av skolledartjänsterna är andra tänkbara delförklaringar. Vi bör i korthet vara försiktiga när vi så slarvigt fördelar skuld.

 

Medietanken 2015

Lämna ett svar

IMG_7415

Idag tog jag en jobbselfie som ska användas i marknadsföringen av konferensen Medietanken i Vasa 29 januari 2015. Jag är key-notetalare och håller även en föreläsning senare på dagen. Konferensen har faktiskt exakt samma utgångspunkt som vi har med vår bok Interaktiva medier och lärandemiljöer, där vi inte längre argumenterar för att interaktiva medier behövs i skolan, vi bara förutsätter att de har en plats där. Sen diskuterar vi hur.

Medietanken 2015

Medietanken 29.1.2015 i Academill, Vasa är en seminariedag bestående av både föreläsning och workshops/dialogtimmar. Dagen riktar sig till lärare, lärarstuderande, skolledare och andra intresserade. Temat för 2015 är ”In School Mode”. Vi diskuterar inte om vi ska ha interaktiva medier i skolan, utan vi ställer in våra apparater på ”skolläge” och utnyttjar dem i undervisningen.

Programmet och information hittar du på www.dididi.fi/medietanken

Anmälan sker VIA DENNA LÄNK under tiden 28.11.2014-7.1.2015 .

Följ Medietanken på sociala medier för att få all information. Vi använder #medietanken2015.

Facebook: DiDiDi https://www.facebook.com/dididiforalla

Twitter: @projektdididi  https://twitter.com/projektdididi

Youtube: DiDiDi för alla https://www.youtube.com/user/dididiforallavasa/videos

Seminariet ordnas inom ramen för Didaktiska dimensioner i digitalt lärande, www.dididi.fi

Kontakt: kicki.haggblom@abo.fi, 06-324 7141

Välkommen!

Hur påverkar det samtida medielandskapet skolan?

Lämna ett svar

Hur påverkas skolan och barns lärande och utbildning av dagens interaktiva medier? Nu släpps den nya boken Interaktiva medier och lärandemiljöer som diskuterar och ställer frågor kring skolan i det samtida medielandskapet.

Redaktörer för boken är Simon Lindgren och Elza Dunkels som är universitetslärare och forskare med sociala medier respektive ungdomskulturer på nätet som sina expertområden. De har samlat forskare och praktiker inom det pedagogiska området för att låta dem diskutera frågor kring tillgång och användning av interaktiva medier i olika lärandemiljöer. Boken tar avstamp i att lärare redan har tillgång till interaktiva medier i lärandemiljöer men att de inte alltid vet hur de ska använda dessa tillsammans med eleverna.

– Vi skrev boken för att vi saknade en bok som utgår från IT som ett stöd för skolutveckling och lärande. Boken ger olika synvinklar på dagens utbildning, både från forskning och från praktik, säger Elza Dunkels.

I boken medverkar en rad aktuella forskare och praktiker som länge arbetat med frågor kring digitalisering och IT i skolan.

– Vår ambition var att få en blandning av forskning, praktiska exempel och filosofiska resonemang omkring interaktiva medier och lärandemiljöer. Vi är mycket glada över att flera av de som står för det allra mest innovativa och intressanta inom det här området idag ville medverka i boken, säger Elza Dunkels, en av författarna.

Interaktiva medier och lärandemiljöer riktar sig främst till lärarstuderande och aktiva lärare men även skolledare, politiker och andra som är intresserade av digitaliseringsfrågor och skolfrågor har nytta av att läsa den.  Vårt nyckelord är tankeverktyg. Vi vill att de olika kapitlen ska ge verktyg för att tänka kring frågor om lärande och IT. Så att den som läser kan utveckla sin egen praktik, oavsett om det handlar om studier, undervisning eller att fatta beslut i utbildningsfrågor, avslutar Elza Dunkels.

Övriga medverkande författare till boken är: Kristina Alexanderson, Alastair Creelman, Patricia Diaz, Elza Dunkels, Per Falk, Stefan Gelfgren, Annika Agélii Genlott, Åke Grönlund, Carl Heath, Patrik Hernwall, Simon Lindgren, Christina Löfving, Ebba Ossiannilsson, Stefan Pålsson, Anette Svensson

Vill du veta mer?

Hanna Wettermark, Förläggare lärarutbildning 040-20 98 57, hanna.wettermark@gleerups.se

Provläs boken! Beställ boken hos din bokhandlare eller hos Gleerups, Bokus, Adlibris, Campusbokhandeln.

Nationella proven och människohandel

1 svar

Idag ska jag prata om it i skolan för bland andra it-minister Anna-Karin Hatt och imorse hittade jag lämpligt nog ett mycket talande exempel på problemet med att utbildningsväsendet är så dåligt på it. Det handlar om Skolverkets miss med nationella proven i engelska för skolår 6. Aftonbladet rapporterar att det i provet ingick att skriva ner en webbadress. På ett papper som jag förstår det, bara för att kolla att de kunde uppfatta vad som sades. Det fanns alltså ingen egentlig it-koppling till uppgiften. Hur som helst blev en del elever nyfikna och knappade in adressen i sin webbläsare efter provet och den visade sig gå till något som Aftonbladet kallar för sexsajt. Skandalen är naturligtvis ett faktum och Skolverkets GD Anna Ekström säger

När provet gjordes så kontrollerade vi att adressen inte gick till någon hemsida.

Nu vill jag genast påpeka att jag inte tror att eleverna har farit illa av detta. Inte heller tror jag att Skolverket eller provmakarna vid Göteborgs universitet är klåpare. Det här handlar om något annat, som går långt förbi alla inblandade i den här historien. Lösningen på det här problemet är inte att upprätta kontrollstationer eller att det blir något Skolverksgate av den här händelsen. Istället handlar det här om en av de viktigaste orsakerna till att it för en så tynande tillvaro i skola och lärarutbildning, något som exempelvis Berner Lindström har visat.

Det finns helt enkelt inga krav på att den som arbetar professionellt med utbildning ska ha kompetens på it-området. Och då pratar jag inte om att alla ska kunna allt. Den tiden är sedan länge förbi, då vi trodde att det gick att behärska it, liksom. Inte heller handlar det om att kunna vissa grunder. Den tiden är också sedan länge förbi. Att försöka lista grunderna och lära ut dem höll vi på med på 90-talet. Och jag vill här passa på att be så mycket om ursäkt för det! Det var ett enormt feltänkande som ledde till ett enormt resursslöseri.

Istället handlar det om att varje pedagog behöver kunna det som hen behöver kunna. Vi kommer alla att kunna olika saker men vi måste ha förmågan att bedöma vilka it-relaterade kunskaper och förmågor vi behöver. Att skaffa sig dem är inte problemet. Alla som arbetar professionellt med lärande har lång utbildning på just utbildning och kan därför identifiera och täppa igen sina egna kunskapsluckor. Om rätt förutsättningar gives, såsom tid och ett fungerande kollegium.

Men om den som ska konstruera en uppgift i ett nationellt prov i engelska inte vet att det inte räcker att kolla att adressen inte leder nånstans, då är det allvarligt. Då har den personen inte kompetens att konstruera uppgiften. 

Jag går inte in närmare på hur den här kompetensutvecklingen ska ske. Det gör jag gärna i något sammanhang men det leder för långt just här och just nu. Men jag måste bara få påpeka vad konstruktörerna skulle ha gjort. Om adressen nu ledde till ingenting den dag de kollade, skulle de naturligtvis ha köpt adressen omedelbart. Och fyllt den med innehåll. Åtminstone med en tom sida men allra helt med en förlängning av provet. Några roliga uppgifter som knyter an till det eleverna just lärt sig genom att göra nationella.

Och en sak till: när det nu gick så här fel kan vi alla lära oss något av det, som läraren Jacob Möllstam påpekade på Twitter imorse. Lärdomen för oss är att lägga in en växel och kräva relevant it-kompetens av alla som arbetar med skola och lärarutbildning. Lärdomen för eleverna kan ju handla om att vi tvingas prata om människohandel och vådan av att skriva in adresser eller klicka på länkar en fått från otillförlitliga källor.

Nu kommer min taxi snart. Mot storstan och Digitaliseringskommissionens seminarium i eftermiddag!

 

En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår

Lämna ett svar

Imorgon åker jag ner till Stockholm för att prata om it i skolan inför lärarstuderande och it-minister Anna-Karin Hatt bland andra. Seminariet är öppet för allmänheten, se nedan hur du anmäler dig. Kom dit! Det blir kul. De försöker få till streamning eller eftersändning men det är inte klart ännu hur det blir. Följ på Twitter via årets hittills vackraste hashtag #ljusframtid (som iofs används av andra också).

Digitaliseringskommissionen lämnar delbetänkande till it-minister Anna-Karin Hatt vid seminarium om it i skolan inför lärarstudenter på Södertörns högskola

Den 13e mars kommer Digitaliseringskommissionen lämna över sitt delbetänkande ”En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår” (SOU 2014:13) till it-minister Anna-Karin Hatt. Då huvudfokus i delbetänkandet ligger på hur vi kan få bättre användning av it i skolan kommer överlämnandet ske i samband med ett litet seminarium om fördelarna med och förutsättningarna för bra it-pedagogik. Samtalet kommer ske inför och med lärarstudenter på Södertörns högskola. Seminariet kommer också vara öppet för press och andra intresserade.

Medverkande:

Jan Hylén, medlem i Digitaliseringskommissionens expertgrupp, fristående konsult i skolfrågor.

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet.

Åke Grönlund, professor vid Örebro universitet och ansvarig för forskningsprojektet Unos uno, om 1:1-satsningar i tio svenska kommuner.

Britt-Marie Hagman, lärare på Nödingeskolan i Ale kommun, med lång erfarenhet av att använda it-pedagogik i undervisningen.

I samtalet deltar också Jan Gulliksen, ordförande i Digitaliseringskommissionen, som kommer presentera Digitaliseringskommissionens delbetänkande och förslag för bättre it i skolan, och it-minister Anna-Karin Hatt. Efter samtalet kommer det att finnas utrymme för individuella intervjuer.

Tid: 13/3 13-15

Plats: Södertörns högskola, lokal MD521,

Alfred Nobels allé 7 i Flemingsberg. http://webappl.web.sh.se/ (för vägbeskrivning)

Anmälan till Isobel Hadley-Kamptz isobel.hadley-kamptz@regeringskansliet.se 072-521 29 70

Mötesplats skola 28-29/10

Lämna ett svar

Under Mötesplats skola i Göteborg kommer jag och några av de andra författarna till en antologi om skolan i samtiden hålla ett seminarium om vår bok. Det är en vecka kvar tills anmälningstiden går ut så skynda dig att anmäla dig om du är intresserad.

Vår bok är en antologi som försöker närma sig frågan om en skola i samtiden från olika håll. Det handlar om praktiska exempel, filosofiska betraktelser och forskning, som alla vill bidra till att svara på frågan hur tar vi med oss skolan in i samtiden? Och i ärlighetens namn handlar det egentligen om IT och lärande men säg det inte till nån! För det är snarare en bok som förutsätter att samtida medier är en naturlig del av skolan, inte en separat kul grej för vissa. Och därför kämpar vi hårt för att inte lyfta fram det som en bok om IT i skolan. Arbetsnamnet är, precis som seminariet, Interaktiva medier och lärande – några perspektiv på en skola i samtiden. Jag gillar namnet!

Seminariet har formen av speed-dating med författare. Det är många korta presentationer av de olika kapitlen och tid för frågor och kommentarer från auditoriet. Kul, varierande och lärorikt, med andra ord.

Förutom jag själv och Simon Lindgren, som är redaktörer för boken, är följande författare med och pratar om sitt kapitel: Carl Heath, Ebba Ossiannilsson, Christina Löfving, Anette Svensson, Alastair Creelman, Annika Agélii Genlott och Stefan Pålsson. Ni hör ju att vi har fått med de bästa av de bästa i utbildningssverige!

Kom och lyssna och diskutera med oss!

 

Uppdaterade gratisresurser

Lämna ett svar

I våras sammanställde jag en lista över gratis resurser för utbildningar om unga och nätet. Nu har jag uppdaterat den lite. Hör av dig om du har fler tips så lägger jag ut en ny lista i höst.

Utbildningsmaterial för yngre

Statens medieråd: Nosa på nätet – ett utbildningspaket för yngre barn. Tanken är att utveckla ett allmänt kritiskt förhållningssätt snarare än att träna sig i specifika nätbeteenden.

Statens medieråd: Jag ❤ internet – ett utbildningsmaterial för barn i mellanstadieåldern. Här har jag lite kritik. Det är ett bra material men de envisas med rådet att inte använda sitt riktiga namn på nätet. Farligt och dumt! I övrigt är det ett väl genomarbetat material. Jag skulle dock vilja uppmana den lärare som ska använda det att vara uppmärksam på ifall eleverna svarar som de tror att de borde svara. Många barn är lika påverkade av medierapporteringen och debatten om unga och nätet som deras vuxna och vet ungefär hur vi förväntar oss att de ska säga. Försök visa att de får tänka fritt kring de här frågorna, så får alla ut mer av övningarna.

Ungdomsstyrelsen: Ses offline? – ett metodmaterial för dig som arbetar på högstadiet eller gymnasiet, i fritidsverksamheter eller ungdomsorganisationer.

Internetfonden: Unga och Internet – en guide för lärare och föräldrar som tar upp ett antal vanliga scenarier som kan inträffa på skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Till varje fallbeskrivning hör ett antal frågeställningaroch reflektioner från en expertpanel. (Den här tar jag upp även bland vuxenböckerna eftersom den både innehåller viktig kunskap för vuxna och konkreta tips på arbete med elever).

Informationsmaterial för vuxna

Elza Dunkels: Råd till vuxna – tips till dig som har unga nätanvändare i din närhet.

Internetfonden: Unga och Internet – en guide för lärare och föräldrar som tar upp ett antal vanliga scenarier som kan inträffa på skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Till varje fallbeskrivning hör ett antal frågeställningaroch reflektioner från en expertpanel.

Net Nanny svarar på dina frågor – en frågelåda om unga och nätet, där Elza Dunkels besvarar frågorna utifrån aktuell forskning. Du kan ställa frågor anonymt och få svar i bloggen eller personligen via mail.

Statens medieråd: Våldsamma datorspel och aggression – en översikt av forskningen 2000–2011. En sammanfattning av vad forskningen säger om våldsamma datorspel och aggression.

Ungdomsstyrelsen: Utsatt – en sammanfattning av de viktigaste resultaten ur rapporten Se mig, Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 samt myndighetens erfarenheter av regeringsuppdraget kring sexuell exploatering av unga via nätet.

Internetfonden: Copyright – Copyleft – förklarar vad upphovsrätt är och hur den påverkar skapande och kommunikation, samt att hjälpa den som vill använda sig av upphovsrättslicenser. Här förklaras hur öppna licenser kan användas för att hjälpa skapande människor att dela med sig av sina alster.

Internetfonden: Källkritik på Internet – en guide för att navigera på nätet. För att kunna värdera trovärdigheten hos informationen på nätet behövs verktyg och även grundläggande kunskaper om hur webben fungerar. Oavsett om du gör research för ett skolarbete, surfar för nöjes skull eller arbetar med informationsinhämtning finns det metoder att tillgå i sökandet efter fakta och sanningar på nätet. Guiden tar upp allt från traditionell källkritik till hur du spårar upp nättjänsters geografiska hemvist.

Joakim Jardenberg: Får jag fotografera dig naken? – fem frågor på tal om näthat. Resurs för att förstå upphovsrätt och annat relaterat på nätet. Diskussionsmaterial.

Dela! – ett nätverk för alla som är intresserade av att dela idéer, frågor och erfarenheter om skola, utbildning och lärande.