Detta är en fortsättning på gårdagens inlägg om Wayne 4 Ever.

Att kvinnor ses som någons egendom är kopplat till det förra temat, om hemgift. I det här avsnittet använder vi oss av termerna godartad och elakartad sexism, utvecklat av Glick & Fiske. Det är ett sätt att tala om sexistiska handlingar som utförs av välvilja, vilket annars är svårt. Så här skriver vi i kapitlet:

There are numerous examples of comments on girls’ and women’s bodies that would not be seen as appropriate were they about some other group. We are not primarily referring here to apparent verbal sexual abuse. Instead, we refer to what may seem as benevolent comments at a superficial level. These can, however, be just as hostile if the girl or woman internalizes them and they thus become part of her programming to becoming a proper woman. 

Det här är svåra och undanglidande frågor. Ta schlagertexten Mirakel, skriven av Björn Ranelid som ett exempel. Enligt poeten själv är den en hyllning till kvinnan men den har tydliga drag av godartad eller benevolent sexism eftersom den pekar ut kvinnor som annorlunda, som en art som ska hyllas, inte som jämlika individer utan som avvikande (men underbar) grupp. Om det skriver vi:

It can be hard to identify sexism in this expression since it is not hostile towards anyone and we have learned to picture oppression as basically hostile. In fact, the offerings theme is just as elusive as is benevolent sexism; it can always be excused and defended. Why should it be a bad thing to be considered a gift to society? Doesn’t everyone want to contribute? Who gets offended if she is called wonderful? 

Egendomstemat blir en tydlig koppling till just trampstampandet av våra kroppar:

The act of tattooing your body with your partner’s name can, among other interpretations, be seen as symbolically handing over the ownership of your body. When we in this project actually tramp-stamp ourselves, it is done because this gives us the upper hand; we tramp-stamp ourselves to reduce the harmful effect of others putting the tramp label on us. However, it is not simply a passive, defensive act; it is also a pro-active way of reappropriation, which is our last theme. 

Imorgon avslutar jag denna serie med återtagande. Uppdatering: Det blev inte så, andra saker kom emellan. Nu finns i all fall alla fyra inläggen ute.