I onsdags var jag hos podcasten Faderskapstestet och pratade småbarn och skärmar. Det var väldigt roligt att få viktiga frågor och tid att besvara dem i lugn och ro. Lyssna!
Faderskapstestet. Specialavsnitt med Elza Dunkels.
Jag har funderat rätt mycket på hat, som ni säkert vet. Det har varit extra intensivt de senaste veckorna, sedan #enporrfribarndom lanserades. Och en sak jag har funderat särskilt på är det könade hatet; alltså hypotesen att jag blir extra utsatt därför att jag är kvinna. Alla utom hatarna själva verkar hålla med om att det är så. Men jag vill veta mer! Jag skulle helst vilja intervjua männen vars svans jag utsätts för och höra hur deras inboxar ser ut. I brist på den möjligheten tänkte jag ändå göra en liten datainsamling. Urvalsprincipen är inte rimlig ur ett vetenskapligt perspektiv så jag kommer inte att använda datan till något forskningsprojekt, utan jag gör detta enbart för att förstå hat och kön lite bättre.
Frågorna är baserade på det hat jag själv får. En av de mest intressanta frågorna tycker jag är den om forskarens förmodade barnlöshet. Det är nämligen ett ofta förekommande tema i det hat jag får; att det märks att jag inte har egna barn, för om jag hade det skulle jag veta att [grej som de tycker].
Jag är mycket tacksam för alla svar! Dela gärna!
Om du är forskare och identifierar dig som man, fyll gärna i den här enkäten!
Nu är det snart dags! Tredje uppdaterade upplagan av Vad gör unga på nätet? trycks just nu. Jag har fått se provtrycket och den är såklart jättefin. Och jag är mycket nöjd med uppdateringen. Så in och beställ boken redan nu! Eller provläs lite först.
Boken finns att beställa direkt hos förlaget eller hos bokhandlarna: Bokus, Cd-on, Adlibris. Den finns även som e-bok på samma ställen.
Nätkoll har också gett ut en rapport kallad Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet, baserad på en enkätundersökning som genomfördes under det första projektåret. Rapporten har legat till grund för det fortsatta arbetet.
Så här skriver de i sammanfattningen:
Sammanfattningsvis ser vi att det finns skillnader när vi jämför barn med NPF med barn utan sådana diagnoser. Några av de farhågor som var upprinnelsen till vår undersökning har stärkts. Barn med NPF använder generellt medier mer än genomsnittet. De är mer utsatta på nätet, t ex blir de mobbade ungefär dubbelt så ofta. Vi ser även att föräldrar till dessa barn oroar sig mer och i högre grad upplever att de saknar information och vägledning för att kunna vara ett stöd för sina barn på nätet. Tilläggas bör att resultatet också berättar om positiva erfarenheter av nätet för barn med NPF.
I förra inlägget berättade jag om Emma Frans men glömde nämna det nya twitterkonto hon startat: @altflashar där hon lyfter fram nyheter som oftast försvinner i bruset. Följ! Läs också hennes blogg.
Jag ser också fram emot hennes bok:
Alarmism är också temat på den bok som Emma Frans just nu skriver för bokförlaget Volante. Arbetstiteln är ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams”, förhoppningen är att den ska finnas ute i bokaffärerna i september.
– Huvudfokus är på larmrapporter. Hur ska man förhålla sig till studier som säger att blåbär skyddar mot cancer eller att gojibär är det farligaste som finns?
”Jag tror att jag har någon slags humorpotential”, säger Emma Frans.
Bild: Emma Sundelin
Emma Frans, en av våra största folkbildare, intervjuas i ETC.
Emma Frans har uppmärksammat fenomenet mansplaining på sina sociala medier – det vill säga när män förklarar saker, på ett ofta nedvärderande sätt, utan att ta hänsyn till att åhöraren kan ha större kunskaper i ämnet.
– Jag skrev ett blogginlägg som visar på att det finns vetenskaplig evidens på att män kommer till tals mycket mer och att män överskattar sin förmåga, Då fick jag väldigt mycket svar från män som förklarade att det inte var så, det blev en lite kul grej omkring det.
Efter det har hon har gett sig själv en ytterligare titel. Forskare, vetenskapsskribent – och fransplainare. Fransplaining är också namnet på hennes podcast, som just nu ligger på is på grund av tidsbrist.
– När jag fransplainar tar jag mig friheten att skjuta lite från höften – jag betraktar omvärlden genom mina vetenskapliga glasögon. Det är befriande eftersom jag i många andra sammanhang behöver kommunicera på ett sakligt och korrekt sätt.
Följ henne på @drEmmaFrans eller
Ur Nya Dagligt Allehanda (1913) För och mot kvinnornas politiska rösträtt.
Alderson, Priscilla. (2005) Generation Inequalities. UK Health Watch 2005, 47-52.
Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring [Norm-critisizing pedagogy: power, learning and strategies for change]. Centrum för genusvetenskap, Uppsala University.
Drotner, K. (1999) Dangerous Media? Panic Discourses and Dilemmas of Modernity. Paedagogica Historica, 35(3): 593-619.
Dunkels, Elza (2016) Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet [Cyberbullying, cyberhate and cyberlove – knowledge and strategies for a better life online]. Stockholm, Gothia fortbildning.
Glick, Peter & Fiske, Susan (1996) The Ambivalent Sexism Inventory: Differentiating hostile and benevolent sexism. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 70(3), 491-512.
Golding, William (1954) Lord of the Flies. London, Faber & Faber.
Michele Tracy Berger & Kathleen Guidroz (2009) The intersectional approach: transforming the academy through race, class & gender. Chapel Hill, University of North Carolina Press.
Nya Dagligt Allehanda (1913) För och mot kvinnornas politiska rösträtt.
Springhall, J. (1998) Youth, popular culture and moral panic: penny gaffs to gangsta-rap, 1830-1996. Basingstoke: Macmillan.
Ås, Berit. Hersketeknikker. Kjerringråd. Oslo (1978:3): 17–21.
Det här är en av de bilder jag kommer att visa vid min presentation.
Idag är jag på World Anti Bullying Forum som är Friends forskarkonferens. Friends har länge försökt närma sig forskningen efter att i många år ha arbetat med metoder som inte baserats på forskning. Men nu har det skett en kursändring och sedan några år arrangerar de alltså en internationell forskarkonferens i Stockholm. De har tagit in några väldigt intressanta keynotes.
Jag har för första gången på länge tagit mig för att presentera min forskning på en konferens. Så mycket av min tid går åt till andra saker men nu har jag några extremt intressanta saker på gång och då tänkte jag att det är dags att stöta och blöta ett av projekten med andra forskare. Och även tvinga mig själv att nå ut med min forskning internationellt. Så jag tänkte röra om lite i grytan och presentera
This paper aims to offer an additional perspective on harassment and discrimination by problematizing children’s position in society. Drawing on the theory of childism (Alderson, 2005, Dunkels, 2016), it explores the concept of a power structure underpinned by age and its possible implications for childhood conditions in general and bullying in particular. The theory of childism claims that it is possible to identify a power structure that allows and promotes discrimination and stereotyping of children and youth, and the present paper offers a possible development of this theory. For this purpose the paper uses gender theory, specifically that of ambivalent sexism (Glick & Fiske, 1996) and intersectional theory (Berger & Guidroz, 2009). Furthermore, it uses the Swedish concept normkritik (Bromseth & Darj, 2010), which claims that destructive societal norms need to be de-constructed and in this process, privilege is identified and challenged. The paper concludes that childism amounts to being an existing power structure that needs to be exposed and counteracted in order to promote equal rights and prevent bullying.
Alderson, Priscilla. (2005) Generation Inequalities. UK Health Watch 2005, 47-52.
Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring [Norm-critisizing pedagogy: power, learning and strategies for change]. Centrum för genusvetenskap, Uppsala University.
Dunkels, Elza (2016) Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet [Cyberbullying, cyberhate and cyberlove – knowledge and strategies for a better life online]. Stockholm, Gothia fortbildning.
Glick, Peter & Fiske, Susan (1996) The Ambivalent Sexism Inventory: Differentiating hostile and benevolent sexism. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 70(3), 491-512.
Michele Tracy Berger & Kathleen Guidroz (2009) The intersectional approach: transforming the academy through race, class & gender. Chapel Hill, University of North Carolina Press.
Bild- och medieundervisning kan göra att elever får lättare att uttrycka sina åsikter samtidigt som deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper blir synliga. I elevernas bildskapande kommer en mångfald perspektiv fram, vilket även kan nyansera stereotypa uppfattningar. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet, berättar forskning.se.
Läs Annika Hellmans doktorsavhandling Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektskapande i bild och medieundervisning.
Jag har berört det förr men Margareta Rönnberg säger det bättre:
Nätkulturer 