Kategoriarkiv: Forskning

Och där slog jag i glastaket

2 svar

Idag blev en märklig dag. På eftermiddagen har jag pratat på ett seminarium om forskare och mediebevakning. Jag fick äran att vara den som pratade om sociala (och lite även om asociala) medier. Arrangörer var, förutom Umeå universitet, forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA samt Vetenskap & Allmänhet. Fint värre kändes det att få frågan. Jag gillar ju att fundera på de där frågorna och jag har lång erfarenhet av att använda nätet för att nå ut med min forskning.

På förmiddagen hade jag ett möte med min prefekt och studierektor där de meddelade lite i förbigående att från och med 1 juli får jag inte längre vara tjänstledig på deltid. Jag har varit tjänstledig i varierande omfattning i flera år, främst för att kunna göra just det där jag skulle prata om på eftermiddagen. Det tar tid att nå ut med sin forskning och den tiden finns inte i bemanningsplanerna. Men det är inte hela sanningen. Jag orkar inte jobba heltid på grund av att jag har en sjukdom som begränsar mig fysiskt. Därför är det bra att ha ett jobb där jag bara använder hjärnan. En bra kompromiss har varit tjänstledighet på deltid så att jag kan ligga hemma i soffan och blogga eller svara när journalister ringer.

Och nu är det slut.

Jag har skrutit om min arbetsgivare i alla dessa år. De förstår att jag är en tillgång och ger mig därför rätt fria händer, har jag sagt. När andra klagat på att deras lärosäte inte ser med blida ögon på tjänstledighet och frånvaro för att göra annat, har jag berättat att min varit med på tåget. Att de förstod värdet av att ha en modig forskare som syns och hörs. Jag har på min egen bekostnad kuskat land och rike kring och representerat Umeå universitet och vi har båda haft glädje av det. Det berömda glastaket har lyst med sin frånvaro. Senast igår berättade jag för någon att jag har så goda kontakter med pressavdelningen på universitetet, något som faktiskt inte gäller alla. Men till slut slog jag också i glastaket. Eller flög för nära solen kanske.

Hur som helst är det slut med tjänstledighet för min del. Jag blev erbjuden att gå ner i tjänst, alltså att säga upp mig på deltid. Det var väl ett erbjudande, det!

Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Det susar i huvudet efter den hårda smällen och jag är glad att jag tog mig igenom eftermiddagen och fick göra det jag är bäst på. Men nu när jag kom hem, kom verkligheten tillbaka. Från och med 1 juli  kommer det inte att finnas tid att åka på intressanta möten, föreläsa, skriva böcker, debattartiklar och hitta på grejer.

Jag har hur som helst haft 10 fantastiska år som det närmaste en rockstjärna en forskare kan komma. Det kan ingen ta ifrån mig!

Ny antologi om kränkningar i skolan

Lämna ett svar

År 2011 publicerade Skolverket en utvärdering av olika metoder för att motverka mobbning vilket väckte debatt och gav upphov till frågor. Nu har forskare vid olika lärosäten, bland annat Umeå universitet, gjort uppföljande studier som publicerats i antologin Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar.

Antologin omfattar åtta kapitel som utvecklar kunskaper till stöd för skolornas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För två av kapitlen svarar Gun-Marie Frånberg och Elza Dunkels från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. De har lämnat bidrag som handlar om könsskillnader i mobbning i skolan och vad som särskiljer kränkningar på nätet.

Situationen för de elever som under lång tid utsätts för mobbning präglas av komplexitet och om mobbningen inte upphör förvärras situationen och eleven påverkas på allt fler områden. Forskarna menar att sociala relationer har stor betydelse för att motverka de problem mobbningen medför och att det är viktigt att de utsatta kommer in i den sociala gemenskapen utan att mobbare ”straffas”. Insatser som förbättrar relationerna mellan offer och mobbare har visat sig effektiva för dem som utsatts under längre eller kortare tid.

Flickor, pojkar och kränkningar

Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogiskt arbete söker i sitt kapitel svar på frågan varför mobbning av flickor respektive pojkar påverkas olika av skolors insatser. Studien beskriver könsskillnader på gruppnivå, till exempel om reaktioner på utsatthet, och refererar forskning som beskriver generella könsskillnader i relation till kränkningar och mobbning.

– Insatser mot mobbning har olika effekt på mobbning av flickor och pojkar. En förklaring är att mobbning av flickor oftare är social och mobbning av pojkar oftare är fysisk. En annan är att samhällets normer om kvinnligt och manligt också finns i skolan, och kommer till uttr yck till exempel i lärarnas för väntningar på eleverna.  Elever utvecklar ofta sin identitet i förhållande till vad de uppfattar som ideal för sitt kön. En enskild individ kan inte förstås utifrån vilket kön den tillhör, men kunskaper om generella könsmönster kan bidra till en bredare förståelse för vad som utspelar sig i skolan, säger Gun-Marie Frånberg.

Kränkningar på nätet 

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, fokuserar i sitt kapitel på vad som särskiljer kränkningar via nätet. Dunkels refererar till intervjuer med lärare, skolledare och elever och annan forskning för att beskriva upplevelser av kränkningar på nätet.

– Unga som utsätter andra för mobbning på nätet ser det ofta som rättfärdigade svar eller motattacker, inte som angrepp.  Det verkar också vara lättare att ge igen när mobbningen sker på nätet än i skolan, säger Elza Dunkels.

I hennes kapitel framkommer att tekniska lösningar inte är vägen för att få stopp på kränkningarna på nätet. Däremot är det viktigt med en ständig och öppen kommunikation mellan vuxna och barn om allt som händer på nätet. Det kan hjälpa barnen att självständigt välja att agera etiskt.

Avslutningsvis diskuterar hon hur kränkningar på nätet kan motverkas.

– Lärare behöver skaffa sig ett mer komplext förhållningssätt till kränkningar på nätet genom att lära sig mer om sociala relationer på nätet.

Antologin som kom ut i tryckt form i mitten av januari, har också kapitel som handlar om hur kränkningar uppstår i skolan, om långvarig utsatthet, om elever som utsätts av skolpersonal och om vilken omfattning och effekt skolans insatser har mot mobbning och kränkningar på nätet, vad det är som särskiljer elever som kränker och mobbar, samt vad det är som kännetecknar skolor som är framgångsrika i arbetet mot mobbning.

Ladda ner antologin.

I’m @sweden!

Lämna ett svar

ed1

Från och med idag kommer jag att twittra som @sweden! Jag är så peppad på det och jag har tvingats hålla det hemligt tills idag. Men nu är det officiellt: Jag är @sweden hela veckan!

@sweden är ett projekt som ska marknadsföra Sverige som en diversifierad nation och våga visa att alla får plats i vårt land. Så här skriver Curators of Sweden som driver projektet:

As the first country in the world, Sweden hands over the country’s official Twitter account to its citizens.The project Curators of Sweden is an initiative of the Swedish institute and VisitSweden, both part of NSU, the National Board for the promotion of Sweden. Every week another person receives exclusivity over the Twitter account @sweden, which aims to present the country of Sweden through the mix of skills, experiences and opinions it actually consists of. By means of the various curators’ narrations, not one Sweden is conveyed, but several.

Jag har nominerat ett flertal personer tidigare (en av dem har även varit @sweden) och har drömt om att bli utvald till denna mycket exklusiva skara. Och nu är det alltså dags! Jag tvingades hålla det hemligt och jag känt mig som ett barn som har köpt en sjukt bra julklapp till någon och bara vill berätta för hela världen. Och nu vet ni. Häng på @sweden om ni inte redan gör det. Om jag bloggar denna vecka blir det också på engelska så att de förstår därborta i utlandet.

 

Föräldrars attityder till barns medieanvändning

Lämna ett svar

Pressmeddelande från Statens Medieråd:

Statens medieråd publicerar idag, 19 december, rapporten Föräldrar & medier 2012/13, en
undersökning om föräldrars attityder till barns medieanvändning. Rapporten visar bland
annat att föräldrarnas kön och ålder, liksom barnets kön har betydelse för attityden till barns
medieanvändning. Det uppträder också attitydskillnader mellan olika medieformer.

Attityder till olika medieformer
Generellt är det större andelar föräldrar som uttrycker positiva attityder till tv/film, internet och datorspel än som uttrycker negativa. Datorspel är dock den medieform som har högst andel negativa åsikter från föräldrarnas sida. Framför allt anser man att datorspel är beroendeframkallande. Däremot är det endast en liten andel föräldrar som anser att barn blir aggressiva av datorspel/tv-spel.Attityder till olika medieformer
Generellt är det större andelar föräldrar som uttrycker positiva attityder till tv/film, internet och datorspel än som uttrycker negativa. Datorspel är dock den medieform som har högst andel negativa åsikter från föräldrarnas sida. Framför allt anser man att datorspel är beroendeframkallande. Däremot är det endast en liten andel föräldrar som anser att barn blir aggressiva av datorspel/tv-spel.Oro
Andelen föräldrar som oroar sig för att barn ska råka ut för obehagliga saker på internet har ökat sedan 2010. Den ökade oron motsvaras dock inte av att barn oftare råkar illa ut på nätet. Kvinnor oroar sig i betydligt högre grad än vad män gör i detta avseende. Föräldrar är också mer oroliga för att flickor ska råka illa ut på nätet än för att pojkar ska göra det. Detta gäller särskilt frågor med sexuell anknytning. Det enda man oroar sig mer för avseende pojkar än flickor är att de ska ägna så mycket tid åt spel eller internet att de blir socialt isolerade.

Skydd
En majoritet av föräldrar uppger att skyddet av barn på internet fungerar dåligt. Man är också – i något mindre utsträckning – kritisk till hur skyddet av barn fungerar när det gäller datorspel medan man är ganska nöjd med hur det fungerar när det gäller tv och dvd. Mest nöjd är man med skyddet av barn på biografer. Kvinnor är betydligt mer kritiska än män till hur skyddet av barn fungerar och mer positiva till lagstadgade åldersgränser. En kraftig majoritet av de tillfrågade föräldrarna anser att föräldrar själva ska ha det största ansvaret för skydd av barn och unga när de använder medier.

Skadligt innehåll
En majoritet av föräldrarna anser att det finns innehåll i medier som kan vara skadligt för barn (9–12: 80 %, 13–16: 67 %, 17–18: 67 %). Som exempel på skadligt medieinnehåll nämns huvudsakligen våld i olika former samt sex och pornografi. Andelen föräldrar som anger att barn mått dåligt av medieinnehåll de mött i film, tv, datorspel/tv-spel eller på internet har ökat jämfört med 2010. Det är dock stora skillnader mellan vad föräldrarna och barnen själva säger ha fått de senare att må dåligt: föräldrarna menar att det är fiktivt våld, porr och skräck, medan barnen framhåller dokumentärt material, nyheter och skildringar av barn och djur som far illa.

Tidsåtgång
Föräldrarna har tillfrågats om de tycker att deras barn tillbringar för mycket tid, för lite tid eller lagom med tid på olika aktiviteter, såväl fysiska och sociala som medieanvändning. Medieanvändningen är det som föräldrarna anser tar för mycket tid. Missnöjet med den för stora tidsåtgången har ökat kraftigt sedan 2010, främst avseende åldersgruppen 13–16. Andelen som anser att barnet ägnar för
mycket tid åt internet har ökat från 28 % till 41 % och när det gäller mobilanvändning från 23 % till 42 %. Detta är barnen överens med föräldrarna om, även om procentandelarna är lägre (se Ungar & medier 2012/13). Eftersom användningen av både internet och mobilen har ökat kraftigt i dessa åldersgrupper kan man konstatera att föräldrarnas ökade missnöje har en grund i reella förändringar av medieanvändningen. Så är dock inte fallet med föräldrarnas missnöje med dator- och tv-spelande. 2010 tyckte 25 % av föräldrarna till 9–12 att spelen tog för mycket tid. 2012/13 tycker 34 % detsamma. Under samma period har datorspelandet inte ökat nämnvärt i denna grupp.

Generellt anser föräldrarna i högre utsträckning att pojkar tillbringar för mycket tid med dator- och tv-spelande medan flickorna använder mobilen och sociala medier alltför mycket.

Om man sätter föräldrarnas missnöje i relation till hur mycket pojkar och flickor faktiskt använder de olika medierna visar det sig att föräldrar till flickor i flera avseenden är mer missnöjda med sitt barns medieanvändning i proportion till hur mycket tid de faktiskt ägnar åt medier.

Om undersökningen
Föräldrar & medier 2012/13 redovisar resultatet av en undersökning som genomförts bland 2 000 föräldrar till barn i åldern 9–18 år och som gäller föräldrars attityder till barns medieanvändning. Undersökningen har genomförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd och ingår i den återkommande Ungar & medier-undersökningen. Årets rapport innehåller jämförelser med barnens svar i Ungar & medier 2012/13 samt med motsvarande undersökning av föräldrars attityder från 2010.

Läs hela rapporten på www.statensmedierad.se.

För mer information: kontakta Martina Högberg, kommunikationsansvarig, tel: 070-30 88 098, e-post: martina.hogberg@statensmedierad.se

Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar

Lämna ett svar

Nu är antologin Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar publicerad! Alla som följer mig vet att jag har lovat och lovat att den ska komma ut och nu är den här. Faktum är att jag skickade in den slutliga versionen av mitt kapitel 1 april 2012. Ja, 2012! Men jag är inte bitter. Nu finns den iallafall ute.

Mitt kapitel fick heta Vad är särskilt med kränkningar på nätet? till slut. Så här skriver Skolverket om det:

Vad är särskilt med kränkningar på nätet?

Av Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
I kapitlet söks svar på frågan om vad som på olika sätt särskiljer kränkningar via nätet. Dunkels refererar till intervjuer med lärare, skolledare och elever och annan forskning för att beskriva upplevelser av kränkningar på nätet. Avslutningsvis diskuteras hur kränkningar på nätet kan motverkas.
De viktigaste slutsatserna i kapitlet är det jag pratar om i föreläsningen Näthat och nätkärlek – om hat, kärlek och mobbning på nätet, nämligen att det inte finns några offer på nätet och att den som känner sig utsatt på nätet oftare ger igen. Mer säger jag inte här – ni får läsa den spännande förklaringen själva.
Antologin är gratis att ladda ner och jag tror att skolorna kommer att ha stor nytta av den. Läs och diskutera!

Disseminating research in contemporary media

Lämna ett svar

Namnlöst

Om du befinner dig i Umeå torsdag den 12 december kan du höra mig prata en stund på ämnet Disseminating research in contemporary media. Jag kommer att hålla en kort föreläsning på engelska om hur jag kommunicerar med media och hur jag använder sociala medier för att utföra universitetens tredje uppgift. Arrangemanget är en del av terminsavslutningen för doktorander men min föreläsning vänder sig till allmänheten, studenter och anställda på universitetet. Så du är extremt välkommen! Ingen förhandsanmälan krävs. Du kan komma även om du inte har engelska som modersmål för det har inte jag heller nämligen.

Disseminating research in contemporary media

Datum: 2013-12-12
Tid: 11.15 – 12.00
Plats: Samhällsvetarhuset, Ub337
Evenemanget vänder sig till: studenter – allmänheten – anställda

”Disseminating research in contemporary media”.

In this lecture Elza Dunkels, Umeå university,  will share some personal reflections with you, emanating from her experiences of using social media to communicate research results.

Welcome!

Arrangör: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap & Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU)
Kontaktperson: Carina Rönnqvist

Facebookeventet hittar du här.

Svenskarna och internet 2013

Lämna ett svar

Gårdagens stora samtalsämne var Svenskarna och internet 2013, den årliga sammanställningen av internetstatistik som .se ger ut. I år finns den både som traditionell pdf och excel och som sökbar, tematiseringsbar version. Här har jag klickat på taggen barn och fick fram statistik som rör barn. Underbart roligt sätt att läsa statistik!

Det gick exempelvis att hitta denna intressanta sammanställning:

Barn 2–11 år: hur många använder surfplatta?

Surfplattorna har blivit mycket populära bland barnfamiljerna under det senaste året. Men alla barn har inte tillgång till sådana. Vanligast har det blivit bland barn till välutbildade och välbeställda föräldrar, även om en majoritet av barnen även i andra familjer har tillgång till surfplattor.

Föräldrars utbildning Föräldrars inkomst
Studentexamen eller mindre Högskole- studier Högskole- examen Låg Mellan Hög
Använder surfplatta 56% 59% 71% 54% 58% 74%

Heja .se!

Nätmobbningsboken

1 svar

bild

Just nu befinner jag mig i ett förtjusande litet hus i Visbys innerstad (bilden är tagen från mitt skrivbord) och ägnar hela dagarna åt att skriva på ett bokmanus. Arbetsnamnet är Näthat, närkärlek och nätmobbning, precis som den föreläsning jag åker runt med också. Mycket av materialet är det som kallas konceptuellt material, det vill säga filosofiska resonemang utifrån min och andras forskning. Resonemang som svarar på frågor som Hur ska vi förhålla oss till det här som nu ändå ser ut som det gör? Men det finns också mycket material från den rapport jag skrivit på uppdrag av Skolverket och som – tro det eller ej – kommer ut denna månad. Det har varit en mycket långdragen historia med många olika censurnivåer, jag tror att det kallas gatekeepers, och redaktörsnivåer. Och många olika viljor. Det var vid ett tillfälle nära ögat att jag hade varit tvungen att använda mig av ordet cybermobbning! Det hade jag aldrig kunnat gå med på naturligtvis. Jag har ju min stolthet att tänka på, oavsett om jag skulle kunnat skylla på redaktören. Cyber är ett ord som ses som obsolet i svenskan idag och jag är för fåfäng för att riskera att anklagas för att vara kvar i den halvmoderna tiden då ordet cyber fortfarande användes, ca 2002 som allra senast. Nåja, ni kan alltså se fram emot Skolverkets Antologi om kränkningar i skolan och mitt kapitel Vad är särskilt med kränkningar på nätet? inom ett par veckor.

Men tillbaka till min bok. Jag kommer att ha ett bokmanus tillräckligt klart för någon annan att läsa den 20 december. (Ja, jag är så organiserad så jag har ett datum för detta! Kan vi gå vidare till sakfrågan?) Frågan är vad jag ska göra av manuset, vem som ska få läsa det och hur det ska publiceras. Allra helst vill jag publicera det som vi har gett ut Invisible Girl, alltså gratis över nätet så att det är lätt att sprida och förhoppningsvis läsa. Men det finns problem med det. Vi var en hel redaktion i det fallet så vi var många som kunde hjälpas åt med korrekturläsning, kritik, osv. Sen hade vi finansiering för kostnaderna som uppstår om man vill att det ska sättas snyggt och i vårt fall även finnas i pappersformat. Om jag hade pengar skulle jag hyra in någon som gör förlagets jobb och ge ut den som e-bok och print-on-demand, men jag har inte de resurserna. Det finns även nackdelar med att ge ut böcker på det sättet och det handlar paradoxalt nog om just spridningen. Många som jag vänder mig till vill fortfarande läsa en pappersbok och de vill använda traditionella kanaler när de skaffar boken. Och naturligtvis att det är kul att finnas i bokform, snarare än en trist pdf…

Så jag tar gärna emot tips. På alternativa sätt att ge ut, men även gärna förslag från förlagen. Så får jag se vad jag väljer till mitt manus. Jag har lagt ner min själ i detta manus och det är inget jag vill slarva bort.

Kort beskrivning av boken

Näthat, närkärlek och nätmobbning är en lättläst bok som tar upp frågor om negativa och positiva yttringar på nätet. Boken baseras på en forskningsöversikt om nätmobbning som författaren gjort på uppdrag av Skolverket. Målgruppen är lärare, lärarstuderande, föräldrar men även andra yrkesgrupper som arbetar med unga samt vuxna i allmänhet som funderar på de här frågorna. Ur innehållsförteckningen:

  • Finns verkligen nätmobbning?
  • Näthat
  • Nätkärlek
  • Nätmobbning
  • Förekomst
  • Upplevelser av nätmobbning
  • Upptrappade konflikter
  • Skolans ansvar
  • Vad kan vi göra?
  • Förhållningssätt

Docent vare här!

3 svar

Champagne popping cork - 200136368-001

Precis nu fick jag beskedet att jag är utsedd till docent. Jag har vetat ett par veckor att det är på gång eftersom jag fick läsa sakkunnigutlåtandet och det var så himla fint så jag förstod nästan att de inte skulle kunna gå emot det. Så här funkar det:

Docent är steget mellan doktor, alltså att man skriver en doktorsavhandling och disputerar, och professor. Sen finns det inte fler steg inom akademin. Kraven för att man ska bli docent är att man har både breddat och fördjupat sig inom sitt område och att det man skrivit sammantaget motsvarar minst två doktorsavhandlingar av god kvalitet. När forskaren tycker att hen uppfyller kraven, ska prefekten ge tillstånd att lämna in en ansökan om att få bli docent. Det är rätt mycket jobb att sätta ihop en ansökan; det ska skrivas flera sidor om vad en har gjort under åren sedan disputationen, vilka planer en har för framtiden och i detalj att en uppfyller kraven som ställs på en god akademiker. Sedan ska fakulteten förhandsgranska ansökan och bestämma om den är värd att tas vidare. Och om den är det ska en sakkunnig utses, ofta en professor från ett annat universitet. Den personen ska läsa allt den sökande skrivit, alltså även doktorsavhandligen och sedan lämna ett utlåtande. Detta utlåtande utgör sedan grunden för att anställningskommittén rekommenderar eller avråder dekanen (högsta hönset på fakulteten) att utse sökanden till docent. Som docent får en 1000:- mer i lön och högre anseende. En docent får också handleda doktorander.

För tre veckor sedan kom utlåtandet från sakkunnig. Och det blev champagne hemma hos oss. Vilket fantastiskt utlåtande! Jag tänkte att blir jag inte docent så är det värt att fira att sakkunnig har läst mig precis som jag själv tycker att jag skriver. Det står om att jag utvecklat en egen begreppsapparat kring childism (eller juvenism som jag numera kallar det). Han skriver också att mitt sätt att vara både aktivist och forskare är ett är en viktig aspekt av att vara forskare idag. Den enda kritik han framför är att jag inte har så mycket empiri att luta mig mot sedan avhandlingsarbetet. Och det är ju inte mitt fel. Det beror ju på att jag inte har fått forskningsmedel förrän helt nyligen. Jag vet inte om utlåtandet blir offentlig handling så att jag kan publicera hela här. Det vore roligt om fler fick läsa detta! Jag är så ohyggligt stolt.

Traditionellt har en docent först fått hålla en offentlig föreläsning som bedömts och först därefter har utnämnandet varit klart. Nu har vår fakultet tagit bort föreläsningen, vilket jag är mycket besviken på. Ända sedan disputationen för 6 år sedan har jag planerat min föreläsning. Inte i detalj förstås, men jag har tänkt att jag ska använda föreläsningen som en plattform för att nå ut med viktiga saker jag lärt mig som forskare.

Men jag är ju inte dum. Så inom kort får ni höra min docentföreläsning på Youtube. Håll utkik! Skål!

 

Ny rapport från EUKO: Med egna ord

Lämna ett svar

8479_10151693104163907_1699852439_n

Idag fick jag rapporten i tryckt form men den kom ut förra veckan: Med egna ord – Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet. Det är Olle Findahl, Cecilia von Feilitzen och jag som sammanställt ännu mer ur det stora material som EU Kids Online III tagit fram. Denna gång handlar det om egna formuleringar kring obehagligheter på nätet.

Jag kommer att skriva en hel del om resultaten, både här på bloggen och i debattartiklar för jag ser väldigt viktiga kopplingar till händelser som vi fått rapporterade i media den senaste tiden.

Tyvärr finns rapporten bara i tryckt form och den kostar pengar men det är inget jag har kunnat påverka (även om jag försökt). Läs gärna vårt pressmeddelande för mer information. Och håll utkik här i bloggen efter mina uppföljningar.