Kategoriarkiv: Forskning

Vem stöttar den som vågar sig ut i debatten?

I Umeå universitets debattforum Åsikten har Anne Grönlund skrivit om riskerna med att ge sig ut i debatten och vem som kommer att stå bakom en forskare som väljer att ta den tredje uppgiften på allvar. Så här skriver Anne:

Som forskare vill jag bygga broar mellan vetenskap och vardag. Jag ser det som självklart att rapportera till de skattebetalare som står för min lön. Så jag låter mig intervjuas, jag håller föredrag och sitter i paneler och jag skriver populärvetenskap.

Hon påpekar att när vi ger oss ut på detta sätt riskerar vi att hamna i sammanhang som vi inte riktigt har koll på. Och det finns ett till problem med den tredje uppgiften, eller samverkan som det kallas numera:

Universitetsledningar pratar mycket om att samverka med samhället, men talar de till mig? Räknas det jag gör alls som samverkan? Populärvetenskap väger lätt när vi räknar våra publiceringar och just inget alls i lönekuvertet. Och det moraliska stödet? På Umu:s hemsida följs rubriken Samverkan av formuleringar om att ”bidra till tillväxt” och att ”skapa nya produkter, tjänster och idéer.”

Men jag vill inte kränga varor; jag vill bidra till demokrati. Sprida kunskap som inkluderar så många som möjligt i en seriös debatt. Som motverkar masspsykos och järnrörsmakt. Och kanske näthat, om det är uttryck för en tillitskris i ett samhälle där eliten inte lyssnar. Som samhällsforskare vill jag inte tillhöra den eliten; jag vill ha örat mot marken och ansiktet mot vinden.

Jag hoppas precis som Anne att det finns utrymme för detta viktiga arbete – det som motverkar masspsykos och järnrörsmakt.

YouTube oroar barn och unga mest på internet

Sent omsider kom vårt pressmeddelande ut. Det var meningen att det skulle tajma Safer Internet Day som infaller idag. Det är ett europeiskt initiativ för att öka medvetenheten om ungas personliga säkerhet på nätet. I Sverige är vi inte så intresserade av den här typen av dagar men i många länder slår man på stort. Hur som helst skickar vi i EU Kids Online ut ett pressmeddelande om den senaste i raden av rapporter från den stora studien EUKO III.

YouTube oroar barn och unga mest på internet

[2013-02-05] Videowebbplatser som YouTube toppar listan över vad som oroar barn och unga mest på internet. En unik europeisk undersökning visar vad barnen själva tycker kan vara obehagligt och skrämmande på nätet.

Olika bilder, vissa spel och videoklipp på YouTube, mördarspel (pojke 10 år).

På en direkt fråga om vad europeiska barn tror är mest riskfyllt på internet blir det vanligaste svaret videodelningssajter som YouTube. Där finns mer skrämmande innehåll än på andra plattformar. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från EU Kids Online.

Rapporten, ’In their own words’, om hur barn och unga ser på riskerna publiceras på Safer Internet Day 2013 (tisdag 5 februari). Svaren kommer från 9 904 barn (9 till 16 år) i Sverige och ytterligare 24 europeiska länder.

På frågan om de tror att det finns saker på internet som människor i deras ålder oroas eller blir besvärade av, svarade i Sverige fyra av tio JA. En tredjedel (33%) av de yngre, 9-12 år, svarade ja och nästan hälften av de äldre (13-16 år). Ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

Det finns ju massor av sidor som visar videoklipp på jätteäckliga videos. En kompis har en gång visat ett klipp på en avrättning, inte att det var kul, utan helt sjukt. Jag blev ju själv rädd när man ser på det. Sen finns det pornografi hit och dit med just allt vad man kan hitta (pojke 15 år).

Från deras svar kan man utläsa att de finner innehållet på YouTube upprörande därför att det är verkligt eller mycket verklighetstroget. Det bärs fram av starka rörliga bilder och kan lätt spridas bland kompisar. I svaren återfinns upprördhet, äckel och rädsla över att se våldsamheter, avrättningar, djurmisshandel och våldspornografi.

…t.ex youtube där de kan visa skrämmande videor fast man söker på något roligt och istället kommer det upp porrfilmer och skräckfilmer! (flicka 12 år).

Pojkarna nämner obehagligheter knutna till spel och video dubbelt så ofta som flickorna, medan särskilt de äldre flickorna nämner faran för problematiska kontakter på de sociala nätverken som Facebook och Bilddagboken.

Perversa människor som t.ex. vill att man ska visa sig i webbcam eller att man ska skicka bilder på sig själv. Om någon börjar säga fula ord till en och hotar att slå en. Det kan vara både kompisar som man har bråkat med eller folk som har bråkat med ens kompis om man är på sin kompis sida (flicka 15 år).

Särskilt i länder som Sverige, där ungdomarna är mycket aktiva på internet, oroar sig många unga flickor för att okända män kan försöka ta kontakt med dem på sociala nätverk och webbsajter. Många har också lärt sig handskas med sådana situationer.

Jag tror att en del ungdomar i min ålder är ganska oroliga över t.ex. pedofiler och andra killar som vill att man ska berätta hur man ser ut osv. Men det är bara att kunna säg nej och blocka den. Men man ska absolut inte lämna ut för personliga saker. Så är det nog inte så farligt och berätta lite för sina föräldrar så dom vet lite om det, för det har jag gjort (flicka 16 år).

För mer information om det svenska materialet kontakta Olle Findahl (olle.findahl@gmail.com). I det svenska forskarteamet ingår Cecilia von Feilitzen, Södertörns högskola, cecilia.von.feilitzen@sh.se, Olle Findahl, World Internet Institute och Högskolan i Gävle, olle.findahl@gmail.com, Elza Dunkels, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, elza.dunkels@edusci.umu.se, Ulrika Sjöberg, Malmö högskola, ulrika.sjoberg@mah.se

Rapporten ”In their own words: What really bothers children online?” är författad av Sonia Livingstone (UK), Lucyna Kirwil (Poland), Cristina Ponte (Portugal) and Elisabeth Staksrud (Norway), med hjälp av the EU Kids Online network.

För fullständig rapport (på engelska), se:
http://www2.lse.ac.uk/media@lse/research/EUKidsOnline/Home.aspx

Information om projektet och studien

• EU Kids Online syftar till att öka kunskap om europeiska barns och föräldrars erfarenheter av risker och säkerhet på nätet och därigenom bidra till en säkrare nätmiljö för barn. Projektet finansieras av EC Safer Internet Programme (SI-2010-TN-4201001).
• EU Kids Online genomförde 2010 intervjuer i hemmen med 25 000 barn i åldrarna 9-16 år och deras föräldrar.
• För samordningen av det svenska teamet ansvarar the International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet.
• För fler resultat, rapporter och detaljer om studien besök http://www.eukidsonline.net eller vår Facebookprofil.
• De länder som ingår i studien är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, och Österrike. Dessutom ingår numera även forskar team från följande länder i projektet: Island, Kroatien, Lettland, Luxemburg, Malta, Ryssland, Schweiz samt Slovakien.

• Safer Internet Day organiseras varje år av det europeiska nätverket Insafe, ett samarbete mellan organisationer från 30 länder som arbetar för att sprida kunskap och öka medvetenheten om säkrare användning av internet bland barn och unga. Tema för Safer Internet Day 2013 är ”Connect with respect”, sewww.saferinternet.org/web/guest/safer-internet-day För aktiviteter i Sverige se www.statensmedierad.se/Kunskap/Allmant-om-medier/Safer-Internet-Day-5-februari-2013/

Nya slutsatser om barns motståndskraft mot risker på nätet

Pressmeddelande från EU Kids Online. 

10 januari 2013
EU Kids Online III

Barns och ungas uppväxtvillkor är idag nära knutna till nätet, vilket de nyligen uppmärksammade Instagram-bråken i Göteborg kan ses som ett extremt exempel på. I debatten efteråt framgick att många vuxna frågar sig hur vi kan skydda unga från risker på nätet. EU Kids Online presenterar idag en forskningsrapport om ungas sårbarhet på nätet och ger rekommendationer för vad vuxna kan göra.

Sårbarhet på och utanför nätet går hand i hand

Att vara utsatt för risker på nätet behöver inte vara skadligt. De flesta barn oroas inte eller känner sig inte obehagligt berörda av risker på nätet. Däremot kan man se att barn som har svårt att hantera sina känslor och sitt sociala beteende utanför nätet löper större risk att känna oro och bli upprörda på nätet.

Den senaste rapporten från det stora europeiska forskningsprojektet EU Kids Online visar att barn med psykologiska problem har sämre motståndskraft mot risker på nätet – de blir upprörda oftare och reagerar kraftigare. Dessutom tenderar de att bli passiva när de råkar ut för problem, i stället för att aktivt försöka lösa problemen. Tre risker på nätet studerades: utsatthet för sexuellt innehåll, nätmobbning och sexuella meddelanden via internet eller mobiltelefon (s k sexting). Rapporten innehåller rekommendationer för att stötta barn.

Restriktioner ökar inte barns motståndskraft

Barn som begränsas i sina internetaktiviteter känner sig inte mindre besvärade av risker på nätet och är inte heller bättre på att förebygga faror på nätet. Istället för att begränsa barnens internetanvändning kan föräldrar stimulera deras motståndskraft genom att engagera sig och vara närvarande i barnens vardag på nätet. Beroende på barnens ålder och situation kan föräldrarna exempelvis vara med när barnen är ute på nätet, prata regelbundet om vad barnen gör på nätet, använda nätet tillsammans med barnen, ge råd om säkerhet på nätet, ha lite koll på och intressera sig för vad barnen gör på nätet. Det är dock viktigt att komma ihåg att risker och faror på nätet är en komplex fråga som varierar med typ av risk och att dessa resultat och råd till föräldrar inte är heltäckande.

Vikten av psykologiskt välbefinnande

Oavsett vilken typ av risk vi pratar om, hjälper känslomässig stabilitet barn att hantera situationer. Oberoende av ålder visar studien att barn som har gott självförtroende och inte har känslomässiga eller sociala problem löper mindre risk att reagera negativt på exempelvis sexuellt innehåll och nätmobbning. Barn som har sådana reagerar kraftigare och har kvar de negativa känslorna längre tid.

Rapporten visar också att flickor är känsligare när det handlar om sexuella risker på nätet, såsom oönskat sexuellt innehåll (pornografi) och sexting. Flickor känner sig kränkta oftare och mer intensivt än pojkar.

Prata om problemet, försöka fixa problemet eller helt enkelt lämna nätet?

Hur hanterar då barn risker på nätet? De barn som sa att de blev upprörda fick frågor om hur de reagerade just då. När det gällde alla de tre studerade riskerna var den vanligaste reaktionen att prata med någon. När det handlade om att ha sett oönskat sexuellt innehåll pratade 53 procent med någon. Siffrorna var ännu högre när det handlade om sexting (60 procent) och nätmobbning (77 procent).

När barn utsattes för nätmobbning och sexting använde 4 av 10 barn motstrategier som att radera meddelanden eller blockera avsändare. Ytterligare en – mer passiv – reaktion var att helt enkelt lämna nätet en stund. Det senare nämndes av 18 procent av de barn som blev upprörda av sexting och 25 procent av de som blev upprörda av oönskat sexuellt innehåll.

De flesta barnen använder en kombination av två eller tre av dessa strategier – speciellt att både radera meddelanden och blockera avsändare. Barn som bestämmer sig för att prata om problemen försöker ofta också hitta en förebyggande lösning. De flesta barn ser också sin lösning som positiv och användbar. När det handlar om upprörande sexuellt innehåll rankades att radera meddelanden som mest användbart (82 procent) och vid nätmobbning ansågs att blockera avsändaren vara mest användbart (78 procent).

Cecilia von Feilitzen, ansvarig för det svenska teamet, förklarar:

Användandet av motstrategier beror också på barnets psykologiska välbefinnande. Barn med låg tillit till sin egen förmåga och barn med psykologiska problem reagerar mer passivt eller fatalistiskt på risker som upprör dem på nätet. De hoppas att problemen ska försvinna av sig själva eller lämnar nätet snarare än att aktivt göra något som att radera meddelanden eller blockera avsändare.

Rekommendationer för att öka barns motståndskraft på nätet

• Lär barnen att använda förebyggande motstrategier, som att radera meddelanden och blockera avsändare. Denna utbildning bör ske både i formella och informella sammanhang, som hemmet och skolan.

• Fokusera på att hjälpa barnen att hantera psykologiska problem och att öka deras självförtroende.

• Uppmuntra internetanvändning bland vuxna. Det visar sig att föräldrar som själva är aktiva på nätet har större självförtroende och möjligheter att hjälpa sina barn på nätet.

• Lärares stöd tycks inte uppmuntra till säker nätanvändning, möjligen därför att många lärare känner sig osäkra när det gäller nätet. Lärare behöver därför öka sin digitala kompetens avseende just faror på nätet.

För mer information:

How to cope and build online resilience?” rapporterar resultaten från en studie av europeiska barns negativa erfarenheter på nätet och hur de hanterar dessa. Studien är en djupanalys av de barn som uppgav att de blivit upprörda minst en gång (971 barn blev upprörda av sexuellt innehåll, 1 290 av nätmobbning och 567 barn av sexting).

Hela rapporten kan laddas ner på http://www2.lse.ac.uk/media%40lse/research/EUKidsOnline/EU%20Kids%20III/Reports/Copingonlineresilience.pdf

För mer information kontakta Cecilia von Feilitzen, cecilia.von.feilitzen@sh.se , se www.eukidsonline.net eller besök projektets Facebookprofil.

Information om projektet och studien
• EU Kids Online syftar till att öka kunskap om europeiska barns och föräldrars erfarenheter av risker och säkerhet på nätet och därgenom bidra till en säkrare nätmiljö för barn. Projektet finansieras av EC Safer Internet Programme (SI-2010-TN-4201001).

• EU Kids Online genomförde intervjuer i hemmen med 25 000 barn i åldrarna 9-16 år och deras föräldrar.

• För samordningen av det svenska forskarteamet ansvarar International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet.

• Mer information om de svenska resultaten kan fås av Cecilia von Feilitzen, Södertörns högskola, cecilia.von.feilitzen@sh.se , Olle Findahl, World Internet Institute och Högskolan i Gävle, olle.findahl@wii.se , och Elza Dunkels, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, elza.dunkels@edusci.umu.se . De har också skrivit en rapport som gäller barnen i Sverige, Hur farligt är internet? Resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet.

• I det svenska forskarteamet ingår även Ulrika Sjöberg, Högskolan i Malmö, ulrika.sjoberg@mah.se , och Karl Dahlstrand, Lunds universitet, karl.dahlstrand@soclaw.lu.se

Tid är inte problemet

Pressmeddelande från Umeå universitet

Nya rön om barn och problematisk internetanvändning: Tid är inte problemet

Att barn spenderar mycket tid på nätet är inte nödvändigtvis ett tecken på att de har problem relaterade till sin internetanvändning. Det är en av slutsatserna i den senaste rapporten från det europeiska forskningsnätverket EU Kids Online, där man tittat på överdriven användning av internet i åldrarna 11-16 år. En av forskarna bakom studien är Elza Dunkels, Umeå universitet.

Studien visar att de flesta barn hanterar sin internetanvändning mycket bra och att de som är mest sårbara för att hamna i överdriven användning är äldre barn, barn som har känslomässiga problem och de som man skulle kunna kalla för sensationssökande.

Internet har blivit en viktig del av barns och ungas liv. I Sverige är ca 20 procent av 11-16-åringarna uppkopplade tre eller fler timmar en vardag och en helgdag är ca en tredjedel på internet så länge. Den ökade tiden ungdomar spenderar på nätet har oroat många vuxna; finns det risk att unga hamnar i problematiskt internetanvändande? EU Kids Online har därför frågat barn i åldrarna 11-16 år hur ofta de upplever tecken på överdrivet användande. De fem frågor EU Kids Online valde för att komma åt barnens egna upplevelser av överdriven användning var: hur ofta man låtit bli att sova eller äta p.g.a. internet, hur ofta man känt sig oroad när man inte kunnat vara på internet, om man tillbringat mindre tid än man borde med familj/vänner eller med skolarbete p.g.a. internet, om man surfat fastän man inte riktigt varit intresserad, och om man misslyckats med att försöka ägna mindre tid på nätet fastän man velat.

En procent av de europeiska barnen riskerar att hamna i överdriven internetanvändning

En procent av alla europeiska barn i studien har svarat ja på alla fem frågorna och är därmed enligt EU Kids Online i riskzonen för problematisk internetanvändning. De barn som svarat ja på mer än en fråga uppger också att de har psykologiska och känslomässiga problem som påverkar deras beteende på och utanför nätet. Trots att Sverige är ett av de länder där internetanvändandet är mest omfattande, är det inte fler barn som enligt denna definition hamnar i riskzonen, snarare tvärtom.

Procentandelen av barn som svarat positivt på åtminstone en av frågorna varierar mellan länderna. Lägst andel, 17 procent, återfinns i Italien och högst, 49 procent, i Estland. För Sveriges del är det 34 procent av barnen som har upplevt minst en av de saker frågorna tar upp. Rapporten visar att det vanligaste är att barnen har surfat fast de egentligen inte varit intresserade. Det minst vanliga svaret är att de vid något tillfälle har struntat i mat och sömn.

Cecilia von Feilitzen som har varit ansvarig för EU Kids Online i Sverige förklarar:
– Det finns ingen entydighet kring begreppet överdriven internetanvändning men man har valt att utgå från dessa fem frågor som tillsammans kan anses påverka barnets sociala liv samt fysiska och psykiska hälsa. Rapporten väljer att inte använda uttryck som internetberoende då det är omdiskuterat bland forskare.

Överdriven internetanvändning: Vad ska föräldrarna göra?

När det gäller att förebygga problematisk internetanvändning rekommenderar EU Kids Online att föräldrar engagerar sig i sina barns internetanvändning genom att stötta och diskutera. Kanske särskilt när barnen har blivit upprörda över något, men även i vardagssituationer. Elza Dunkels kommenterar resultaten:
– Vi vet idag att det bästa sättet att stötta barn är att hålla kommunikationskanalen mellan barn och vuxna öppen. Det är alltså viktigt att inte fördöma och kritisera utan vara genuint intresserad av barnens nätanvändning. När föräldrar och barn kan prata öppet om dessa frågor är chansen större att den tid barnen spenderar på nätet hjälper dem att utveckla ett hälsosamt förhållningssätt till internetanvändning.

Andra resultat:

• EU Kids Onlines resultat tyder på att strategier för att skydda barn måste börja utanför nätet och vid tidig ålder, till exempel genom att vuxna ser hur barnen mår och identifierar barn som visar tecken på olika typer av problem.
• Det är viktigt att notera att tidsbegränsning inte är det bästa sättet att hantera
överdrivet och problematiskt internetanvändande eftersom det inte tar hänsyn till orsaken till beteendet.
• Om ett barn redan upplever att internetanvändningen har gått för långt, vilket ofta visar sig genom att de svarar ja på alla de fem frågorna som nämns ovan,
rekommenderar vi att föräldrarna söker professionell hjälp. Skolkuratorn, skolpsykologen eller barn- och ungdomsmottagningen kan hjälpa till med de
problem barnet med största sannolikhet har utanför nätet.

För frågor, kontakta gärna:

Elza Dunkels, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Telefon: 070-2735323
E-post: elza.dunkels@edusci.umu.se

Pressbild

För mer information:

Rapporten “Excessive Internet Use among European Children” granskar europeiska barns risk att hamna i överdriven internetanvändning. Studien är en djupanalys av
19,834 europeiska barn i åldrarna 11-16 år i 25 EU-länder.

Läs hela rapporten Excessive Internet Use among European Children av David Smahel, Ellen Helsper, Lelia Green, Veronika Kalmus, Lukas Blinka och Kjartan Ólafsson på:

http://www2.lse.ac.uk/media@lse/research/EUKidsOnline/EU%20Kids%20III/Reports/Ex cessiveUse.pdf

Information om projektet och studien:

• EU Kids Online syftar till att öka kunskap om europeiska barns och föräldrars erfarenheter av risker och säkerhet på nätet och därigenom bidra till en säkrare nätmiljö för barn. Projektet finansieras av EC Safer Internet Programme (SI-2010- TN-4201001).
• EU Kids Online genomförde intervjuer i hemmen med 25,000 barn i åldrarna 9-16
år och deras föräldrar.
• Mer information kan fås av det svenska forskarteamet som arbetat med studien: Cecilia von Feilitzen, Södertörns högskola, cecilia.von.feilitzen@sh.se , Olle Findahl, World Internet Institute och Högskolan i Gävle, olle.findahl@wii.se, och Elza Dunkels, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet,
elza.dunkels@edusci.umu.se
• En svensk rapport ”Hur farligt är internet?” har publicerats av The International
Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet
• För fler europeiska resultat, rapporter och detaljer om studien besök www.eukidsonline.net eller EU Kids Onlines Facebookprofil.

Andra upplagan av Vad gör unga på nätet?

Idag fick jag ett stort paket med mina egna böcker från förlaget. Jag brukar beställa några exemplar utöver de man får som författare. Det är bra att ha till försäljning när jag är ute och föreläser. Och nu har jag ju den underbara lilla grejen till Iphone som gör att jag kan ta betalt med kort. Helt galet praktiskt! Förr i tiden var det alltid samma skämt när folk ville köpa boken men inte hade pengar: Tar du kort? Och så skrattade vi tillsammans. Men sedan något år är det alltså möjligt.

Det är inte alla som får skriva en andra upplaga så jag är mycket stolt över att ha fått göra det. En bok om nätet riskerar ju att ha ännu kortare livslängd än en som handlar om något som inte förändras lika snabbt men jag har tydligen lyckats hänga kvar. Och alla som, liksom jag, har retat sig på ålderdomligheter i första upplagan kan nu läsa den nya med behållning. Och naturligtvis är det mer än bara uppdateringar av det gamla, jag har ju forskat mer. Parasociala relationer och nätmobbning tillhör de områden som jag helt kort berör i nya upplagan.

Köp, läs och hör av er med tankar! Och gå med i facebookgruppen!

Finns verkligen nätmobbning?

Rubriken är arbetsnamnet på en rapport om nätmobbning jag skrev i våras. Det kommer med största sannolikhet inte att bli det slutliga namnet. Jag var bara så uppfylld av det jag kommit fram till att jag flippade lite när jag satte rubriken.

Efter en massa förseningar från alla håll har jag fått deras kommentarer och vi är helt inne på samma linje. Underbart! Jag var osäker eftersom det var första gången jag skrev något på uppdrag från en myndighet så det var extra roligt att de ser min rapport som välskriven och viktig. För det är den. Och det härliga med att skriva åt en myndighet är att slutprodukten kommer att spridas. Före jul kommer rapporten som en del av en antologi om mobbning. Förmodligen både som gratis pdf och som tryckt bok.

Nu: sluta blogga, börja redigera.

Nyheter om IT i skolan från Skolverket

Skolverkets nyhetsbrev IT i skolan berättar bland annat om två intressanta forskningsresultat:

Källkritik i teorin, men inte i praktiken
Gymnasieelever kan förhålla sig kritiskt och värdera trovärdigheten hos olika typer av källor, men det händer att de ändå använder just sådana källor som de själva har underkänt. Det säger historieläraren och forskaren Cathrin Backman Löfgren i en intervju för Kolla källan.

Lärarroll stärks vid 1-1-satsningar
När varje elev får var sin dator blir lärares handledning och instruktioner än mer viktiga, inte minst för undervisning i källkritik och kritiskt tänkande. UnosUno är forskningsprojektet som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan. Läs intervjun med Åke Grönlund, professor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet, på Kolla källan.

Om nya kontaktmönster i arbetslivet: Facebook, LinkedIn, Twitter

En ny rapport av Håkan Selg, Uppsala universitet – Om nya kontaktmönster i arbetslivet: Facebook, LinkedIn, Twitter – har prcis publicerats. I abstraktet sägs bland annat:

Under senare år har telefoni och e-post kompletterats med nya digitala kontaktverktyg; SMS, och direktmeddelanden (”chatt”), sociala medier som Facebook och LinkedIn och mikrobloggen Twitter. För röstsamtal finns numera också IP-telefoni. I en pilotstudie från 2010 framkom att nya kontaktmönster håller på att etableras i spåren av de nya verktygen. I syfte att kartlägga användningen av de olika verktygen genomfördes under mars 2011 en enkätundersökning bland Dataföreningens medlemmar.

Resultaten av digitala kontaktverktyg redovisas i två rapporter; en redan publicerad som behandlar kontaktverktyg för en eller ett fåtal mottagare och den föreliggande som tar upp verktyg som riktar sig till ett större antal mottagare.

Sociala medier har nått stort genomslag i den undersökta gruppen där de allra flesta har skaffat konton på både Facebook och LinkedIn. Mönstren i användningen skiljer sig däremot åt.

Risk-taking Online Behaviour – Young people, harm and resilience

För alla som funderar på ungas säkerhet på nätet dyker det nu upp en mycket intressant konferens – Risk-taking Online Behaviour – Young people, harm and resilience. Det är projektet Robert – Risktaking Online Behaviour Empowerment Through Research and Training – som avslutas med en internationell forskningskonferens i Berlin 23-24 maj.

Det är stora chanser att det blir många intressanta presentationer, jag har aldrig sett en så pass ambitiös och informerad lista över tänkbara ämnen.

Conference themes
This conference will be centred on the following themes:

  • Theory building around online sexual victimisation using young people’s own accounts of the processes in place leading up to the abuse
  • The relationship between risk and harm.
  • Research gaps, research practices and ethical challenges.
  • Assistance strategies and tools for young people abused online.  
  • Perpetrators and young people: understanding the interaction between them.
  • Young people believed to be more at risk: Supporting young peoples’ resilience

Det är stor risk att konferensen fylls snabbt så jag anmälde mig innan jag skrev detta, för att vara säker på att få en plats. Deras call ser ut så här:

Call for papers
The ROBERT partners invite the submission of abstracts for papers to be presented on topics relevant to the objectives and themes of the conference. Presenters will have between 20 and 30 minutes for their presentation. Abstracts should be in English with a maximum of 400 words .
Deadline for submission of abstracts is 16 March 2012

Authors will be informed of the selection by 13 April 2012