Kategoriarkiv: Publicerat

Netnanny i Minibladet

Tidigare i höst var det premiär för en tidning för och om barn – Minibladet – som följer med etablerade vuxentidningar. I dagsläget är det Sydsvenskan och City som har hakat på men fler är på gång. Minibladet finns dels i nätversion, dels kommer vissa artiklar i papperstidningen. Tanken är att barn ska få nyheter och nöjen i tidningen, precis som vuxna och att vuxna ska kunna läsa om barn.

Och till min stora glädje fick Net Nanny frågan om hon ville ha en frågespalt i Minibladet. Läs mina svar och ställ frågor till mig här.

Jag har tyvärr inte sett papperstidningen men fick den här bilden skickad och det ser ju fint ut.

Pappersbilaga, nr 2

Hur påverkar det samtida medielandskapet skolan?

Hur påverkas skolan och barns lärande och utbildning av dagens interaktiva medier? Nu släpps den nya boken Interaktiva medier och lärandemiljöer som diskuterar och ställer frågor kring skolan i det samtida medielandskapet.

Redaktörer för boken är Simon Lindgren och Elza Dunkels som är universitetslärare och forskare med sociala medier respektive ungdomskulturer på nätet som sina expertområden. De har samlat forskare och praktiker inom det pedagogiska området för att låta dem diskutera frågor kring tillgång och användning av interaktiva medier i olika lärandemiljöer. Boken tar avstamp i att lärare redan har tillgång till interaktiva medier i lärandemiljöer men att de inte alltid vet hur de ska använda dessa tillsammans med eleverna.

– Vi skrev boken för att vi saknade en bok som utgår från IT som ett stöd för skolutveckling och lärande. Boken ger olika synvinklar på dagens utbildning, både från forskning och från praktik, säger Elza Dunkels.

I boken medverkar en rad aktuella forskare och praktiker som länge arbetat med frågor kring digitalisering och IT i skolan.

– Vår ambition var att få en blandning av forskning, praktiska exempel och filosofiska resonemang omkring interaktiva medier och lärandemiljöer. Vi är mycket glada över att flera av de som står för det allra mest innovativa och intressanta inom det här området idag ville medverka i boken, säger Elza Dunkels, en av författarna.

Interaktiva medier och lärandemiljöer riktar sig främst till lärarstuderande och aktiva lärare men även skolledare, politiker och andra som är intresserade av digitaliseringsfrågor och skolfrågor har nytta av att läsa den.  Vårt nyckelord är tankeverktyg. Vi vill att de olika kapitlen ska ge verktyg för att tänka kring frågor om lärande och IT. Så att den som läser kan utveckla sin egen praktik, oavsett om det handlar om studier, undervisning eller att fatta beslut i utbildningsfrågor, avslutar Elza Dunkels.

Övriga medverkande författare till boken är: Kristina Alexanderson, Alastair Creelman, Patricia Diaz, Elza Dunkels, Per Falk, Stefan Gelfgren, Annika Agélii Genlott, Åke Grönlund, Carl Heath, Patrik Hernwall, Simon Lindgren, Christina Löfving, Ebba Ossiannilsson, Stefan Pålsson, Anette Svensson

Vill du veta mer?

Hanna Wettermark, Förläggare lärarutbildning 040-20 98 57, hanna.wettermark@gleerups.se

Provläs boken! Beställ boken hos din bokhandlare eller hos Gleerups, Bokus, Adlibris, Campusbokhandeln.

Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar

Nu är antologin Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar publicerad! Alla som följer mig vet att jag har lovat och lovat att den ska komma ut och nu är den här. Faktum är att jag skickade in den slutliga versionen av mitt kapitel 1 april 2012. Ja, 2012! Men jag är inte bitter. Nu finns den iallafall ute.

Mitt kapitel fick heta Vad är särskilt med kränkningar på nätet? till slut. Så här skriver Skolverket om det:

Vad är särskilt med kränkningar på nätet?

Av Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
I kapitlet söks svar på frågan om vad som på olika sätt särskiljer kränkningar via nätet. Dunkels refererar till intervjuer med lärare, skolledare och elever och annan forskning för att beskriva upplevelser av kränkningar på nätet. Avslutningsvis diskuteras hur kränkningar på nätet kan motverkas.
De viktigaste slutsatserna i kapitlet är det jag pratar om i föreläsningen Näthat och nätkärlek – om hat, kärlek och mobbning på nätet, nämligen att det inte finns några offer på nätet och att den som känner sig utsatt på nätet oftare ger igen. Mer säger jag inte här – ni får läsa den spännande förklaringen själva.
Antologin är gratis att ladda ner och jag tror att skolorna kommer att ha stor nytta av den. Läs och diskutera!

Ny rapport från EUKO: Med egna ord

8479_10151693104163907_1699852439_n

Idag fick jag rapporten i tryckt form men den kom ut förra veckan: Med egna ord – Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet. Det är Olle Findahl, Cecilia von Feilitzen och jag som sammanställt ännu mer ur det stora material som EU Kids Online III tagit fram. Denna gång handlar det om egna formuleringar kring obehagligheter på nätet.

Jag kommer att skriva en hel del om resultaten, både här på bloggen och i debattartiklar för jag ser väldigt viktiga kopplingar till händelser som vi fått rapporterade i media den senaste tiden.

Tyvärr finns rapporten bara i tryckt form och den kostar pengar men det är inget jag har kunnat påverka (även om jag försökt). Läs gärna vårt pressmeddelande för mer information. Och håll utkik här i bloggen efter mina uppföljningar.

 

 

 

Publikationer i höst

Under hösten kommer jag ut med ett antal publikationer. Några är väl inte helt klara än men det jag vet idag är:

1. Finns nätmobbning? Ett kapitel i Skolverkets antologi om mobbning. Ett antal forskare har fått i uppdrag att belysa mobbning ur olika synvinklar med skolpersonal som målgrupp. Det ska vara texter som ger personalen verktyg att hantera mobbning i skolans vardag. Ska komma ut som pdf under hösten. Så här inleder jag mitt kapitel:

Detta kapitel har kommit till som en fördjupning och en problematisering av kränkningar och mobbning på nätet.  Fenomenet belyses här främst ur ett pedagogiskt och ungdomsvetenskapligt perspektiv med fokus på förståelse av och möjliga sätt att motverka problemen.  Kapitlet bygger slutsatser av forskning inom området och på intervjuer med elever och olika yrkesgrupper i skolan som gjordes i samband med Skolverkets utvärdering. 

2. Olle Findahl, Elza Dunkels & Cecilia von Feilitzen (2013) Med egna ord. Nordicom, Göteborgs universitet. Den senaste rapporten på svenska från EU Kids Online. Kommer ut som pdf inom kort. I förordet kommer det att stå:

EU Kids Online II är ett forskningsprojekt med en stor datainsamling om internetanvändande 9-16-åringar och deras föräldrar i 25 europeiska länder, företrädesvis inom EU.1 I varje land intervjuades ca 1 000 barn och deras föräldrar under år 2010. Undersökningen gäller alltså inte alla barn i 9-16-årsåldern utan  de 9-16-åringar som använder internet.

EU Kids Online finansieras av EU-kommissionens Safer Internet Programme och leds av professor Sonia Livingstone och doktor Leslie Haddon vid London School of Economics and Political Science. En större rapport om de drygt 25 000 internetanvändande, europeiska barnen sammantagna publicerades den 13 januari 2011. Rapporten heter  Risks and safety on the internet: The perspective of European children. Full findings (Livingstone et al. 2011) och finns tillgänglig på www.eukidsonline.net. Där återfinns också en lång rad andra rapporter varav den senaste i maj 2013 är  Children’s Use of Online Technologies in Europe. A review of the European evidence base (Ólafsson et al. 2013).

I  EU Kids Online II ingår ett nätverk med forskare från varje land som får bearbeta, analysera och presentera sina nationella resultat, varav vi är de svenska representanterna. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media vid Nordicom, Göteborgs universitet, har det nationella huvudansvaret.

I en tidigare rapport  Hur farligt är Internet?, har resultaten från den svenska delen av den europeiska undersökningen presenterats (von Feilitzen, C., Findahl, O., & Dunkels, E. 2011). Där ingick inte de öppna svar som både barn och föräldrar lämnade under intervjuerna. I denna rapport redovisas och analyseras dessa svar med föräldrarnas och barnens egna ord.

3. Just nu arbetar jag och Simon Lindgren, professor vid sociologiska institutionen här i Umeå, på en antologi där vi lyckats få med några av de smartaste och mest erfarna tänkarna kring samtida medier i skolan. Håll utkik för namnen på författarna publiceras inom kort. Dessutom kommer flera av författarna att delta i ett seminarium under Mötesplats Skola i Göteborg måndag 28 oktober. Där kommer vi att prata om våra respektive kapitel i en speed date med seminariedeltagarna. Seminariet Interaktiva medier och lärande – några perspektiv på en skola i samtiden beskrivs så här:

Författarna till en ny bok om IT i utbildning berättar om sina perspektiv på en skola i samtiden. Du får chansen att lyssna på korta presentationer på en mängd olika teman, alla med målet att bidra till skolutveckling. Tid för frågor och diskussion.

4. Någon gång, förhoppningsvis under hösten, kommer en rapport från projektet Sociala skillnader i unga kvinnors hälsa, som drivs av Kvinnor Kan. Mitt bidrag till projektet har varit en föreläsning på temat och ett kapitel i rapporten. Just nu finns inget utgivningsdatum men projektet avslutas i Stockholm eftermiddagen 6 september, där jag ska prata om mitt kapitel som heter Hur mår unga kvinnor på nätet? Sammanfattningen av kapitlet lyder:

I debatten framstår ofta flickors och unga kvinnors nätanvändning som problematisk. Det finns emellertid inget stöd för den bilden i forskning om unga och nätet. Tvärtom tycks flickor och kvinnor tillhöra de grupper som bäst utnyttjat nätets erbjudanden om en arena att uttrycka sig på. Detta kapitel diskuterar varför bilden om flickors och unga kvinnors utsatthet ändå är så stark i media och i det allmänna medvetandet. Dels ges en bakgrund till hur debatten uppkommit genom en tillbakablick till 1990-talet och de mediepaniker som då uppstod och som färgade debatten, dels genom att presentera begreppet juvenism, som är ett sätt att identifiera en maktstruktur som bygger på ålder. Vidare diskuteras personlig säkerhet på nätet och hur säkerhetsråd som inte bygger på vetenskaplig kunskap kan vara farligare än att inte ge några råd alls. Avslutningsvis ges några förslag till förebyggande strategier tänkta för organisationer och skola men främst för individer. Dessa strategier kan användas i det förebyggande arbetet tillsammans med unga.

5. Edit: Jag glömde den jag sitter och sliter med precis nu! Invisible Girl kommer ut som pappersbok, förmodligen redan nästa vecka. Mer info om hur ni kan köpa den eller tipsa ert bibliotek kommer.

Jag lägger naturligtvis ut närmare information så snart de olika texterna finns att läsa.

E-bok: Vad gör unga på nätet?

Nu finns äntligen Vad gör unga på nätet? som e-bok. Perfekt för den som inte vill vänta på att få pappersboken i brevlådan eller som hellre läser på skärm. Billigare, dessutom. Här kan du för övrigt provläsa lite ur pappersboken.

Här kan du köpa den:

Cdon 199:-

Adlibris 181:-

Bokus 184:-

Addbooks 181:-

Bokia 179:-

Eller varför inte låna boken på ett bibliotek?

 

Nya slutsatser om barns motståndskraft mot risker på nätet

Pressmeddelande från EU Kids Online. 

10 januari 2013
EU Kids Online III

Barns och ungas uppväxtvillkor är idag nära knutna till nätet, vilket de nyligen uppmärksammade Instagram-bråken i Göteborg kan ses som ett extremt exempel på. I debatten efteråt framgick att många vuxna frågar sig hur vi kan skydda unga från risker på nätet. EU Kids Online presenterar idag en forskningsrapport om ungas sårbarhet på nätet och ger rekommendationer för vad vuxna kan göra.

Sårbarhet på och utanför nätet går hand i hand

Att vara utsatt för risker på nätet behöver inte vara skadligt. De flesta barn oroas inte eller känner sig inte obehagligt berörda av risker på nätet. Däremot kan man se att barn som har svårt att hantera sina känslor och sitt sociala beteende utanför nätet löper större risk att känna oro och bli upprörda på nätet.

Den senaste rapporten från det stora europeiska forskningsprojektet EU Kids Online visar att barn med psykologiska problem har sämre motståndskraft mot risker på nätet – de blir upprörda oftare och reagerar kraftigare. Dessutom tenderar de att bli passiva när de råkar ut för problem, i stället för att aktivt försöka lösa problemen. Tre risker på nätet studerades: utsatthet för sexuellt innehåll, nätmobbning och sexuella meddelanden via internet eller mobiltelefon (s k sexting). Rapporten innehåller rekommendationer för att stötta barn.

Restriktioner ökar inte barns motståndskraft

Barn som begränsas i sina internetaktiviteter känner sig inte mindre besvärade av risker på nätet och är inte heller bättre på att förebygga faror på nätet. Istället för att begränsa barnens internetanvändning kan föräldrar stimulera deras motståndskraft genom att engagera sig och vara närvarande i barnens vardag på nätet. Beroende på barnens ålder och situation kan föräldrarna exempelvis vara med när barnen är ute på nätet, prata regelbundet om vad barnen gör på nätet, använda nätet tillsammans med barnen, ge råd om säkerhet på nätet, ha lite koll på och intressera sig för vad barnen gör på nätet. Det är dock viktigt att komma ihåg att risker och faror på nätet är en komplex fråga som varierar med typ av risk och att dessa resultat och råd till föräldrar inte är heltäckande.

Vikten av psykologiskt välbefinnande

Oavsett vilken typ av risk vi pratar om, hjälper känslomässig stabilitet barn att hantera situationer. Oberoende av ålder visar studien att barn som har gott självförtroende och inte har känslomässiga eller sociala problem löper mindre risk att reagera negativt på exempelvis sexuellt innehåll och nätmobbning. Barn som har sådana reagerar kraftigare och har kvar de negativa känslorna längre tid.

Rapporten visar också att flickor är känsligare när det handlar om sexuella risker på nätet, såsom oönskat sexuellt innehåll (pornografi) och sexting. Flickor känner sig kränkta oftare och mer intensivt än pojkar.

Prata om problemet, försöka fixa problemet eller helt enkelt lämna nätet?

Hur hanterar då barn risker på nätet? De barn som sa att de blev upprörda fick frågor om hur de reagerade just då. När det gällde alla de tre studerade riskerna var den vanligaste reaktionen att prata med någon. När det handlade om att ha sett oönskat sexuellt innehåll pratade 53 procent med någon. Siffrorna var ännu högre när det handlade om sexting (60 procent) och nätmobbning (77 procent).

När barn utsattes för nätmobbning och sexting använde 4 av 10 barn motstrategier som att radera meddelanden eller blockera avsändare. Ytterligare en – mer passiv – reaktion var att helt enkelt lämna nätet en stund. Det senare nämndes av 18 procent av de barn som blev upprörda av sexting och 25 procent av de som blev upprörda av oönskat sexuellt innehåll.

De flesta barnen använder en kombination av två eller tre av dessa strategier – speciellt att både radera meddelanden och blockera avsändare. Barn som bestämmer sig för att prata om problemen försöker ofta också hitta en förebyggande lösning. De flesta barn ser också sin lösning som positiv och användbar. När det handlar om upprörande sexuellt innehåll rankades att radera meddelanden som mest användbart (82 procent) och vid nätmobbning ansågs att blockera avsändaren vara mest användbart (78 procent).

Cecilia von Feilitzen, ansvarig för det svenska teamet, förklarar:

Användandet av motstrategier beror också på barnets psykologiska välbefinnande. Barn med låg tillit till sin egen förmåga och barn med psykologiska problem reagerar mer passivt eller fatalistiskt på risker som upprör dem på nätet. De hoppas att problemen ska försvinna av sig själva eller lämnar nätet snarare än att aktivt göra något som att radera meddelanden eller blockera avsändare.

Rekommendationer för att öka barns motståndskraft på nätet

• Lär barnen att använda förebyggande motstrategier, som att radera meddelanden och blockera avsändare. Denna utbildning bör ske både i formella och informella sammanhang, som hemmet och skolan.

• Fokusera på att hjälpa barnen att hantera psykologiska problem och att öka deras självförtroende.

• Uppmuntra internetanvändning bland vuxna. Det visar sig att föräldrar som själva är aktiva på nätet har större självförtroende och möjligheter att hjälpa sina barn på nätet.

• Lärares stöd tycks inte uppmuntra till säker nätanvändning, möjligen därför att många lärare känner sig osäkra när det gäller nätet. Lärare behöver därför öka sin digitala kompetens avseende just faror på nätet.

För mer information:

How to cope and build online resilience?” rapporterar resultaten från en studie av europeiska barns negativa erfarenheter på nätet och hur de hanterar dessa. Studien är en djupanalys av de barn som uppgav att de blivit upprörda minst en gång (971 barn blev upprörda av sexuellt innehåll, 1 290 av nätmobbning och 567 barn av sexting).

Hela rapporten kan laddas ner på http://www2.lse.ac.uk/media%40lse/research/EUKidsOnline/EU%20Kids%20III/Reports/Copingonlineresilience.pdf

För mer information kontakta Cecilia von Feilitzen, cecilia.von.feilitzen@sh.se , se www.eukidsonline.net eller besök projektets Facebookprofil.

Information om projektet och studien
• EU Kids Online syftar till att öka kunskap om europeiska barns och föräldrars erfarenheter av risker och säkerhet på nätet och därgenom bidra till en säkrare nätmiljö för barn. Projektet finansieras av EC Safer Internet Programme (SI-2010-TN-4201001).

• EU Kids Online genomförde intervjuer i hemmen med 25 000 barn i åldrarna 9-16 år och deras föräldrar.

• För samordningen av det svenska forskarteamet ansvarar International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet.

• Mer information om de svenska resultaten kan fås av Cecilia von Feilitzen, Södertörns högskola, cecilia.von.feilitzen@sh.se , Olle Findahl, World Internet Institute och Högskolan i Gävle, olle.findahl@wii.se , och Elza Dunkels, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, elza.dunkels@edusci.umu.se . De har också skrivit en rapport som gäller barnen i Sverige, Hur farligt är internet? Resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet.

• I det svenska forskarteamet ingår även Ulrika Sjöberg, Högskolan i Malmö, ulrika.sjoberg@mah.se , och Karl Dahlstrand, Lunds universitet, karl.dahlstrand@soclaw.lu.se

Andra upplagan av Vad gör unga på nätet?

Idag fick jag ett stort paket med mina egna böcker från förlaget. Jag brukar beställa några exemplar utöver de man får som författare. Det är bra att ha till försäljning när jag är ute och föreläser. Och nu har jag ju den underbara lilla grejen till Iphone som gör att jag kan ta betalt med kort. Helt galet praktiskt! Förr i tiden var det alltid samma skämt när folk ville köpa boken men inte hade pengar: Tar du kort? Och så skrattade vi tillsammans. Men sedan något år är det alltså möjligt.

Det är inte alla som får skriva en andra upplaga så jag är mycket stolt över att ha fått göra det. En bok om nätet riskerar ju att ha ännu kortare livslängd än en som handlar om något som inte förändras lika snabbt men jag har tydligen lyckats hänga kvar. Och alla som, liksom jag, har retat sig på ålderdomligheter i första upplagan kan nu läsa den nya med behållning. Och naturligtvis är det mer än bara uppdateringar av det gamla, jag har ju forskat mer. Parasociala relationer och nätmobbning tillhör de områden som jag helt kort berör i nya upplagan.

Köp, läs och hör av er med tankar! Och gå med i facebookgruppen!

Finns verkligen nätmobbning?

Rubriken är arbetsnamnet på en rapport om nätmobbning jag skrev i våras. Det kommer med största sannolikhet inte att bli det slutliga namnet. Jag var bara så uppfylld av det jag kommit fram till att jag flippade lite när jag satte rubriken.

Efter en massa förseningar från alla håll har jag fått deras kommentarer och vi är helt inne på samma linje. Underbart! Jag var osäker eftersom det var första gången jag skrev något på uppdrag från en myndighet så det var extra roligt att de ser min rapport som välskriven och viktig. För det är den. Och det härliga med att skriva åt en myndighet är att slutprodukten kommer att spridas. Före jul kommer rapporten som en del av en antologi om mobbning. Förmodligen både som gratis pdf och som tryckt bok.

Nu: sluta blogga, börja redigera.

Hur farligt är internet?

Idag kom rapporten från den svenska delen av EU Kids Online II ut på Nordicom: Hur farligt är internet? Resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. Det är Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl och jag som har skrivit den. Jag har fokuserat på policyförslagen, förstås. Det här med att lista faror och siffror är inte min grej. Det är en väldigt välskriven rapport på 46 sidor. Cecilia och Olle är mycket erfarna när det gäller den här typen av studier, det är en fröjd att arbeta med dem.

Vi har precis tackat ja till EU Kids Online III som drar igång efter jul. Jag kommer att delta med min studie om förskolebarn och internet.

Än så länge finns rapporten bara som pappersbok att beställa från Nordicom för 100:- men för den som kan vänta kan jag avslöja att den kommer som pdf så småningom. Kan inte säga när, man får vänta och se.