Ett gott liv för barn och unga!

Folkhälsoenheten i Kronoberg inbjuder till konferensen

Ett gott liv för barn och unga!

Onsdag 13 mars 8-16.30 på Elite Stadshotell, Kungsgatan 6 i Växjö.

Dagen kommer att behandla ämnen som sexualitet, alkohol, dataanvändning och psykisk hälsa. Den vänder sig till dig som jobbar med eller för barn. Se programmet här: Inbjudan till konferens förlängd .

Anmälan görs här, senast den 1 mars: Anmälan ett gott liv för barn och unga – Förlängd

Kostnad: Konferensen kostar 500kr exkl. moms. I avgiften ingår både fika och lunch.

Vid eventuella frågor kontakta folkhälsoutvecklare Rebecka Moding på rebecka.moding@ltkronoberg.se

www.ltkronoberg.se/folkhalsa

Program

08:00 – 08:30 Registrering

08:30 – 08:40 Inledning, Eva Pettersson Lindberg, Folkhälsochef, Landstinget Kronoberg.

08:40 – 10:00 Tonårshjärnans riskabla förvandling – konsekvenser för tankar, känslor och beteende, Åke Pålshammar, Senioruniversitetslektor i psykologi vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

10:00 – 10:30 Fika

10:30 – 11:45 Vad gör unga på nätet? Elza Dunkels, Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

11:45 – 12:15 Kärleken är fri – eller är den verkligen det? Sara Mühling, arbetar som nationell samordnare för projektet Det handlar om kärlek på Rädda Barnens Riksförbund.

12:15 – 13:15 Lunch

13:15 – 14:30 Mellan sexdebut och samlagsdebut. Om det sexuella erfarenhetsinsamlandet, Olle Waller, Sexualupplysare, handläggare och utbildare på Lafa – Enheten för sexualitet och hälsa, Stockholms läns landsting.

14:30 – 15:00 Fika

15:00 – 16:30 Om längtanshålet – och känsliga människor, Hillevi Wahl, journalist och författare.

16:20 – 16:30 Avslutning

#1: Googlehygien

Här kommer det första av mina utlovade strategier för att hantera nätet. De är inte särskilt framtagna för företeelsen näthat, utan har vuxit fram i samtal med unga om deras näthantering. Strategierna funkar naturligtvis inte bara för unga.

Den första strategin handlar om att sköta sin googlehygien; att vara medveten om hur sökning fungerar och tänka på sökmotorerna som en arena. Första gången jag skrev om detta var hösten 2011, då jag gästbloggade om nätmobbning på forskning.se (och lite mer här på Nätkulturer). Jag tror inte att nätanvändningen har förändrats så pass mycket att denna strategi har blivit urmodig.

Att egogoogla – att söka på sitt namn eller sin organisation – är viktigt. Dels för att man ska få veta vad som finns att hitta, dels för att få möjlighet att styra bilden av sig själv. På samma sätt kan en organisation söka på sina nyckelord för att se ungefär hur träffbilden ser ut. Om man exempelvis arbetar med ungas psykiska hälsa kan det vara bra att regelbundet söka på ord som har med sådant att göra. Då bildar man sig en uppfattning om hur det ser ut när en ung människa vill hitta information om psykisk hälsa eller ohälsa. Och sen kommer den viktiga frågan: vad gör vi nu? Och där är mitt förslag att man försöker vara väldigt aktiv på nätet; twittra, blogga, facebooka, lägga ut bilder och texter som man själv kan stå för. Det blir ett sätt att utnyttja det faktum att de flesta inte läser fler än de första få träffarna i en träfflista. Den som är väldigt aktiv på nätet har större chans att hamna högt upp i söklistorna med just sitt eget innehåll. I bästa fall hamnar den som söker på ordet självmord på vettig information om vart man kan vända sig om man funderar på sånt och inte på en tråd om hur man bäst tar sitt liv.

Man kan naturligtvis välja att försöka jaga bort det man upplever som dåligt innehåll – en för övrigt vanlig strategi när det gäller just ungas psykiska hälsa. Men googlehygienstrategin är egentligen tänkt om en motvikt eller alternativ till att försöka få bort saker från nätet. Man kan alltid arbeta på flera nivåer samtidigt och använda båda men fokus bör ligga på att vara proaktiv och lägga ut innehåll snarare än att defensivt försöka få bort innehåll. Vi kommer aldrig kunna rensa nätet från otrevligheter men vi kan fylla på med trevligheter så att det oönskade hamnar långt, långt ner.

 

Legal clinic i skolan

Juridikprofessorn Mårten Schultz har tagit initiativet till en legal clinic för internetfrågor. Han skriver bland annat

Jag har tagit initiativ till en svensk legal clinic, vad man på svenska kanske kan kalla för en juridikklinik, som bedrivs fristående från universitetets undervisande verksamhet. Det som är speciellt med detta initiativ är att den enbart skall ägnas åt Internetrelaterade kränkningar i vid bemärkelse. I stor utsträckning finns det redan ett regelverk för detta: det finns regler om hot, förtal, förolämpning, olaga förföljelse och otillåten hantering av personuppgifter. Problemet är att dessa regler i praktiken inte får ett effektivt skydd i Internetmiljön.

Tanken är att folk ska få hjälp av juridikstuderande, antingen direkt eller genom att slussas vidare.

Det här slog an något hos mig och jag hade chansen att diskutera den med lärarstuderande i fredags (jag är visserligen tjänstledig men fick hoppa in som vikarie för en kollega som fick barn mitt i kursen). I våra diskussioner kom vi fram till att detta kunde vara något för skolan också.

Så mitt förslag är nu att vi startar en legal clinic för nätfrågor på en skola, som ett samarbete mellan lärarstuderande och juridikstuderande. Detta ska vara ett folkbildningsprojekt i första hand, något som skiljer detta från Schultz initiativ. Det ska fungera som en instans man vänder sig till med frågor om rättigheter på nätet. Det kommer inte att finnas resurser att driva fall, utan snarare kunskap om hur man kan agera, när man bör gå vidare, vart man ska vända sig, etc. Frågorna kommer med största sannolikhet att handla om näthat på olika sätt, vad man får och inte får publicera, upphovsrättsliga frågor, osv. Självklart ska både elever och personal kunna använda sig av kliniken.

Som jag tänker mig är detta ett projekt, alltså något som genomförs under en kort tid. Det finns två mål med projektet:

  1. Att utbilda elever och personal i en viktig del av den digitala kompetensen; frågor om juridik och etik på nätet. 
  2. Att studera verksamheten under projektets gång och fundera ut hur man kan ta detta vidare.

Ett sätt att ta det vidare kan vara att man upptäcker det stora behovet och inrättar såna här kliniker på varje skola men mer troligt är att behovet bara finns under en övergångsperiod. Rent konkret kan det bli en skrift med de vanligaste frågorna. Folkbildning är hur som helst ett nyckelord.

Så nu är det bara att börja jobba. Jag kommer att bjuda in studenter som skriver examensarbeten att delta i arbetet. Jag måste också få någon intresserad på juristprogrammet. Och så måste det sökas pengar för att projektleda och publicera. Och du som läser är självklart välkommen att delta i arbetet, starta ett eget projekt, kommentera idéerna eller något annat.

 

Brains Out

I min serie Mina kreativa barn har vi nått fram till Caotico och Brains Out som de spelade in med Tove Styrke. Grattis på födelsedagen, Joel! Videon är något så ovanligt som en extra dimension av låten, inte bara en illustration. Alla fyra är så androgynt vackra! Något av det bästa Umeå har att erbjuda.

 

Overparenting

Psykologen Madeleine Levine pratar i en video om det hon kallar för overparenting som kanske inte är jättestort i Sverige, alltså att se sina barn som en förlängning av sina egna livsdrömmar, att vilja få in dem i fina skolor, etc.  Betydligt mer relevant för svenska förhållanden är hennes iakttagelse att vi betygsätter barn allt längre ner i åldrarna.

We’re hyper-parenting them. At every level of their educational development we are subjecting them to strict measurements. 

Läs artikeln The kids are not alright – Stop measuring them all the time.

Internetsäkerhet – hur mår unga kvinnor på nätet?

Genom projektet Sociala skillnader i kvinnors hälsa där jag ingår i referensgruppen har jag blivit engagerad att prata om nätaspekter av unga kvinnors hälsa i Göteborg den 7 mars 13-14.30. Seminariet är gratis, man bjuder på fika och tanken är att vi ska diskutera, inte bara höra mig prata. Om du är i Göteborg den dagen tycker jag att du ska komma. Skicka anmälan via e-post till info@kvinnorkan.se

Seminarium: Internetsäkerhet – hur mår unga kvinnor på nätet?

KvinnorKan uppmärksammar unga kvinnors utsatthet på internet med föredrag av Elza Dunkels, lektor och internetforskare vid Umeå universitet, författare till bland annat Invisible girl, Hur farligt är internet, Young people and online risk.

Massmedierna fylls av larmrapporter och varningar kring nätmobbning och sexuella övergrepp. Hur ska man förhålla sig till ungas nätanvändning? Vilka krav är rimliga att ställa? Vilka regler ska gälla?

Elza Dunkels, lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet, beskriver vad unga kvinnor gör på nätet. 

Elza resonerar även kring möjliga risker och hur vi bäst hanterar dem, dessutom ger hon också tips och råd kring hur vi kan överbrygga kunskapsavståndet mellan generationerna.

7 mars   kl 13-14:30   Föredrag – fika – diskussion – kunskapsutbyte

Aulan Nordic School of Public Health

Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet  i Göteborg

Anmälan

Ingen avgift men anmälan önskas, fika ingår.

Skicka anmälan via e-post till info@kvinnorkan.se

Spårvagn nr 11 (mot Saltholmen) till Nya Varvet. Restid 30 minuter, därefter 10 minuters promenad längs Nya Varvsallén.
Spårvagn nr 9 till Kungssten (sista hållplats), därefter 15 minuters promenad längs Långedragsvägen och Nya Varvsallén.
Buss 91 från Nils Ericson-terminalen vid Centralstationen till Rengatan, därefter 5 min promenad.
För mer information om kollektivtrafiken och tidtabeller besök Västtrafiks webbplats.

Vad gör vi nu då?

Så här i efterdyningarna av de två-tre dagarnas näthatsdebatt efterlyser Brit Stakston framåtsyftande strategier. Hur går vi vidare nu när så många är överens om så mycket? Och bara den tanken är ju en början; att vi ska ta vara på det vi är överens om och bortse från skillnader i åsikter. Det finns ju många olika sätt att se på saken. Är det ett strukturellt hat? Och är isåfall den underbyggande strukturen nätet eller samhällshat? Är det maktlöshet som gör att vissa hatar? Vi bör fortsätta diskutera detta men kanske vara extra noga med hur vi diskuterar så att vi inte sprider mer hat och oro.

Och det är min personliga framåtsyftande strategi – att inte vara så förbaskat vass så snart jag får chansen. Så det är mitt löfte nu, att inte gå så hårt åt makthavare som jag anser missbrukar sin makt. Innerst inne tycker jag ju att de är förlorare och då är det väl extra onödigt att vara så himla tuff mot dem. Jag ska sluta haka upp mig på det skamlösa motstånd jag möter då och då inom akademin. Det är inte värt att lägga ner energi på. Det handlar om mycket osäkra individer som väljer att förtrycka istället för att uppmuntra och det mår de nog sämst av själva.

Men det var ju bara min personliga strategi, om vi går vidare och tänker i generella termer har jag en del tankar jag tänkte dela med mig av de närmaste dagarna. Det är vidareutvecklingar av strategier från min bok Vad gör unga på nätet? som jag planerar att publicera i boken om nätmobbning. Jag är mycket tacksam för kommentarer på strategierna, som börjar publiceras denna vecka. Ju fler kommentarer, desto bättre bok i slutänden. Häng på!

Lasten suojelu ja digitaalinen media

Rubriken betyder ungefär Hur man skyddar barn på nätet och är namnet på en skrift som riktar sig till tjänstemän och föräldrar i Finland. Genom en kontakt på Justitieministeriet i Finland fick jag tips om att man bland annat tar upp mina perspektiv på unga och nätet. Skriften bygger delvis på denna artikel som kom förra året. Nu kan jag inte finska men man kan ju maskinöversätta för att få en uppfattning och det ser bara bra ut.