Kategoriarkiv: Lärande

Studentexamen urholkar lärandet

Idag publicerar Sydsvenska Dagbladet en debattartikel som jag och några kollegor i utbildningesbranschen har skrivit, apropå Björklunds förslag om en ny studentexamen. Återger den i sin helhet nedan. Sydsvenskan har varit tidiga med att utnyttja internet på ett bra sätt. Bl a generarar de länkar i texterna så man kan se vad Sydis har skrivit om ämnet tidigare. Uppenbarligen har jag själv varit något av en följetång, kolla här (Särskilt förtjust i att jag uttalar mig under rubriken Ytterligare en bil kapad i Malmö).

Studentexamen urholkar lärandet

Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarbetsförmåga, analys, syntes och eget tänkande. Det skriver tio forskare och praktiker från skolans område.

Skolan debatteras i en mångfald olika sammanhang, även utanför utbildningsväsendet och den formella pedagogikens arenor. Därför vilar ett stort ansvar på utbildningsminister Jan Björklund (FP) när det gäller att bidra till att den offentliga debatten förankras i vetenskaplig kunskap om elever och lärande så att samtalet inte seglar iväg i otidsenliga diskussioner.

Det senaste förslaget från Björklund går ut på att återinföra en studentexamen som ska bedömas av externa lärare. Detta bland annat för att motverka betygsinflation; den senaste tiden har det rapporterats att skolorna har svårt att sätta likvärdiga betyg.

Vi är en grupp forskare och praktiker från skolans område som finner förslaget oroande. Ett centralt felslut i tankekedjan är dels att det går att centralisera bedömning och betygssättning och dels att återinförandet av en studentexamen skulle vara en progressiv lösning för att göra skolan relevant.

Det är bekymmersamt utbildningsministern söker bakåt i tiden efter lösningar och fastnar för en metod som avskaffades 1968. Björklund hade kunnat vända sig till en rad framstående och kompetenta personer som har som uppgift att studera hur vi fungerar i lärandesituationer och hitta lösningar på problem som rör lärande och utbildning. Redan då skulle vi kunna konstatera att det finns både intressanta och inte minst bättre alternativa former av examination än det gamla provet.

Erfarenheter från länder som länge praktiserat flitigt testande visar att det inte är en framgångsväg mot ökad måluppfyllelse – tvärtom. I länder som USA och Storbritannien omvärderas därför just nu den förda examenspolitiken, eftersom denna typ av standardiserat testande undergräver själva lärandet.

Det kan dessutom konstateras att tester generellt är bäst på att pröva minneskunskaper och att man därför missar elevens kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarbetsförmåga, analys, syntes och eget tänkande. Sett i ljuset av denna utveckling framstår inte en återgång till ett examensprov som en framtidens framgångsväg för Sverige.

Svensk och internationell forskning har gett kunskap som vi inte hade 1968, när studentexamen avskaffades. Vi har kommit längre både när det gäller kunskap om människan och när det gäller kunskap om lärande. Vilket i sin tur betyder att vi kan hitta moderna lösningar på problem såsom hur man kan ge alla likvärdig utbildning, hur man kan motivera elever, hur man kan skilja ut vem som får gå vidare till vilken utbildning, etc.

Det är alldeles avgörande för ett utbildningssystem av kvalitet att detta baseras på en modern kunskapssyn, att det famnar demokratibegreppet och att det lyckas relevansgöra sitt innehåll så att den tänkta examen fungerar som en språngbräda mot ett yrkesliv.

Till detta kommer att skolan har två fundamentalt nya förutsättningar när det gäller hur det samhälle ser ut i vilket eleverna skall verka. Den första handlar om en ständigt ökande diversifiering när det gäller människors kvaliteter, egenskaper och resurser. En sådan önskad mångfald motverkas av en standardiserad examination.

Den andra förutsättningen bygger på att vi vill, och förväntas, ta ett allt större ansvar för våra egna liv och våra egna livsval. I skolan kallas detta för entreprenöriellt lärande och det står i diametral motsats till standardiserade och centraliserade kunskapsmål där både innehåll och metod antas vara fastställt.

Sverige vill självklart kunna visa upp en skola i världsklass. Med den tradition av respekt för unga vi har i landet och med de finansiella resurser som står till vårt förfogande är det naturligtvis pinsamt att vi hamnar så långt ner i alla mätningar.

Men det kan aldrig vara en lösning värdig en kunskapsnation att gå bakåt och återanvända metoder som utvecklades för en skola som inte längre är relevant för samhället.
Elza Dunkels, lektor, Umeå universitet

Patrik Hernwall, docent, Stockholms universitet

Fredrik Andersson, rektor, Ängelholms kommun

Troed Troedson, framtidsanalytiker, Paradigmmäklarna

Emma Rosén, gymnasielärare, Nacka kommun

Kristina Björn, kvalitetschef, Tänk om

Johan Nordlander, lektor, Umeå universitet

Daniel Lundqvist, skolledare, Nacka Kommun

Hans Renman, VD, Tänk om

Fredrik Svensson, Rektorsakademien utveckling

Nominera till Guldäpplet!

Nu är det bråttom att nominera till Guldäpplet 2011. Så här står det i instruktionerna:

Guldäpplet är ett lärarstipendium. Det utdelas årligen till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält.

Guldäpplet delas ut till den eller de lärare som förnyat lärandet med IT-stöd. Speciellt belönas den som förnyat egen undervisning eller verkat för spridning av idéer och erfarenheter till kollegor.

Nu är det öppet att nominera kandidater till Guldäpplet 2011, lärarstipendiet som utdelas årligen till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT.

Alla är välkomna med nomineringar av kandidater. Nomineringen är öppen till den 1 juni 2011. Förslag ska innehålla en motivering och minst två referenspersoner som stöder förslaget. Glöm inte att skicka med din kandidats namn, postadress, skola, e-post och telefonnummer liksom ditt eget namn, e-post och kontaktadress.

Nominera till Guldäpplet 2011! (upprop pdf)

Skicka senast 1 juni ditt förslag till: guldapplet@diu.se

Rundabordssamtal om it i skola och utbildning

IT-minister Hatt har samlat nyckelpersoner till rundabordssamtal om it i skola och utbildning. Samtalet ingår i en serie samtal inför en digital agenda. Det finns mycket att säga om detta. Jag har inte hört hela samtalet än, det rullar i bakgrunden när jag skriver detta, men det börjar inte särskilt insiktsfullt. IT-ministern blandar ihop saker, tycker jag. Man kan inte stirra sig blind på vad statistiken säger om vad elever kan och inte, t ex. Och snälla ministern, kan vi inte släppa verktygsmetaforen i det här sammanhanget? Det visar bara att man inte kan ha en IT-minister. Vem kan påstå att de har IT-kompetens? Ingen, förstås, eftersom IT inte är ett enda kunskapsområde utan ett kluster av kunskapsområden.

Uppdatering 60 minuter in i filmen: än så länge är det bara en deltagare som har levererat något utöver självskryt, gamla tankesätt, anglicismer och floskler: den enda inbjudna eleven. Han hade ju gjort en analys utifrån sin direkta erfarenhet. Varför bjuder man in folk som bara vill tala i egen sak?

Uppdatering 1:30 in i filmen: det blir nästan bara värre allt eftersom. Elevrepresentanten är fortfarande bäst och den uppfattningen delar jag med alla i panelen, uppenbarligen. Alla vill tala om att han är bra, vilket inte är så konstigt. Dels har han tänkt till, dels har han varit med om det samtalet handlar om. Men viktigast av allt, han utstrålar liv till skillnad från ett flertal av talarna där liklukten börjar sätta in redan. Bra sagt, Ann-Katrin Agebäck, att påpeka den höga snittåldern! Ålder i sig är väl inget problem men låt för fasen inte folk säga virituell (sic!) och molnet och approach och försöka sälja in sin egen produkt.

http://www.regeringen.se/content/1/c4/01/00/77175d61.swf

Wikipedia 10 år

Ikväll missar jag en födelsedagsfest jag hade sett fram emot. Jag ligger hemma i soffan och kurerar en rejäl förkylning istället för att vara på ett planerat möte i Göteborg följt av Wikipedias 10-årskalas i Stockholm. Det var lite lustig tajming att min krönika i CS denna månad handlade just om WP, men det var inget jag hade koll på när jag skrev.

Man kan se den läskiga mannen som grundade WP prata från Bristol i en film (ni vet den där spöklika personen som tittade på en från varje sida för ett tag sedan: A message from Wikipedia’s founder Jimmy Wales  – ansiktet ingen nånsin kommer att glömma). Eller följa samtalet på Twitter via #WP10.

Wikipedia är ur ett utbildningsperspektiv den största uppfinningen sedan boken, som jag ser det. Och jag hade väldigt gärna varit där och firat henne. Men fest är inte allt här i livet och WP kanske gör sig bäst i vardagen ändå.

Alla elevers rätt till ett fett MVG

Micke Gunnarsson har startat en kampanj för att få alla elever att få minst ett MVG. En suverän idé, låt oss alla vara med på det tåget! Så här skriver Micke på sin blogg:

Jag skäms personligen över de mentala övergrepp vi vuxna idag utför dagligen på vår framtid. Vi snackar hållbar utveckling och i samma andetag så berättar vi att unga människor, kanske även i synnerhet de som redan mår lite halvdåligt av olika skäl, är värda ett IG, fy på mig!! (här kan ni läsa tidigare inlägg om detta ämne)

SÅ med denna kampanj så ska jag dela ut ett MVG (som även faktisk kan stå för Micke Villy Gunnarsson, hahaha) till varje ung människa jag pratar med!

Så här kommer jag att göra.
1. Skrapa fram pengar till 2000 pins
2. Be alla mina vänner att designa MVG knappar och maila till mig enligt de mallar som finns nedan. (skicka till info@mickegunnarsson.com)
3. Visa alla designers och förslag via page på FB
3. Beställa knapparna
4. Dela ut

Vad ska vi kalla det här vi håller på med?

Janne Svärdhagen skriver idag om elevers önskemål om en tillbakagång till ”böcker och traditionell undervisning för att lära sig mer”. Och precis som han skriver tror jag att detta är ett utslag av missbrukade resurser. Många elever som jag pratar med säger att lärarna använder en-dator-per-elev för att slippa tänka ut nya grepp. Datorn ska användas till allt, urskillningslöst (ja, fast självklart inte till att kolla saker på Wikipedia) och undervisningen blir enahanda och anpassas inte efter innehållet. Formen får styra och det är väldigt sällan bra.

Svärdhagen är också inne på en annan viktig sak: vad ska vi kalla det här med datorer och lärande? Jag har tidigare klagat på mina egna försök att hitta en term (lärande i det tjugoförsta århundradet…) och nu får vi ett lysande förslag:

Tänk vad mycket bättre allt hade varit om vi slapp begreppet IT vilket för så många pedagoger skapar skrämselhicka, IT borde istället hetat pedagogisk utveckling (PU), kanske hade det sett annorlunda ut i skolorna då?

Det kan nog bli ett betydligt hållbarare uttryck än det trassliga IT eller ännu värre – IKT. Kom ihåg att ni läste det först på IT & etik.

Lärande i det 21a århundradet

Jag brukar använda rubriken Lärande i det tjugoförsta århundradet när jag föreläser om digital kompetens men är inte riktigt vän med uttrycket. Det låter pompöst och tråkigt men jag har inte hittat något som bättre beskriver det jag vill säga: att vi inte behöver ord som e-lärande, m-lärande och datorstött lärande och allt vad det heter. Istället behöver vi formulera vad vi ska göra med lärandet idag. Och det är just 2000-talet nu. Om någon har förslag på vad man kan kalla det är jag djupt tacksam för tips, jag arbetar nämligen med ett bokmanus på ämnet och det är bara inte tänkbart att ge ut en bok som heter Lärande i det tjugoförsta århundradet. Inte om man vill kunna se folk i ögonen.

Men i Peter Alsbjers blogg hittar jag ett lästips: ett temanummer av Educause Review om just lärande i det tjugoförsta århundradet. Två av mina favoritforskare bidrar: Howard Rheingold (har jag nämnt att jag har ätit middag med honom?) och danah boyd.

Howard Rheingold
If we want to discover how we can engage students as well as ourselves in the 21st century, we must move beyond skills and technologies. We must explore also the interconnected social media literacies of attention, participation, cooperation, network awareness, and critical consumption.
danah boyd
The future of Web 2.0 is about streams of content. The goal today is to be attentively aligned—”in flow”—with these information streams, to be aware of information as it flows by, grabbing it at the right moment when it is most relevant, valuable, entertaining, or insightful.
Malcolm Brown, with Mark Auslander, Kelly Gredone, David Green, Bruce Hull, and Walt Jacobs
How can faculty use technology and innovative pedagogical methods in their courses to make their students’ learning experiences richer and more meaningful—to capture, retain, and sustain student engagement?
Veronica Diaz, Cindy Jennings, Kelvin Bentley, P. B. Garrett, Barron Koralesky, Christina Royal, and David Starrett
Electronic books, mobile computing, and open content are three mature, robust, and quite approachable technology innovations holding much promise for attracting students’ attention and thereby supporting deeper student engagement with learning.
Diana G. Oblinger
Improving college readiness and completion for the next generation is a grand challenge for society. Although there are many ways to approach this challenge, applying the innovative capabilities of information technology must be one. We have many of the tools, policies, and technologies in hand.