Kategoriarkiv: Forskning

Högskoleverket utvärderar Unga, sex och internet

2 svar

Vår distanskurs Unga, sex och internet blev föremål för Högskoleverkets granskning av ”utbildningar som inte leder till en examen” som jag misstänker är en förskönande omskrivning av det som populärt och lite nedsättande brukar kallas för hobbykurser. Vi fick svara på ett antal frågor och fick precis resultatet av utvärderingen. Vi fick godkänt!

Just den här kursen tillhör det som jag är mest stolt över i min karriär som universitetslärare så det var ju väldigt skönt att vi inte är ute och cyklar. Här är resultatet av utvärderingen:

Umeå universitet: Unga, sex och internet, 7,5 högskolepoäng, grundnivå

Vetenskaplig eller konstnärlig grund

Kursen vilar på vetenskaplig grund.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet. Kursen vänder sig dock i första hand till studerande som arbetar med eller som utbildar sig för arbete med ungdomar.

Kursmål

Efter kursen ska den studerande bland annat känna till kunskapsläget gällande sex, unga och internet och dessutom kunna problematisera området utifrån sin profession eller utbildning.

Undervisning, kursmaterial och examination

Kursen utvecklades ursprungligen på initiativ av Ungdomsstyrelsen som en del i ett regeringsuppdrag från 2008 gällande sexuell exploatering av unga på nätet. Målet är att ge grundläggande kunskap om ungas erfarenheter och attityder till sexuell exponering. Vidare behandlas frågor kring sex mot ersättning i relation till den aktuella åldersgruppens användning av internet. Undervisningen tar upp olika metoder för ett förebyggande arbete liksom frågor om kritiska och konstruktiva förhållningssätt relaterade till olika professioner.

Kursen är helt nätbaserad och kommunikationen sker i ett så kallat Learning Management System som medium för föreläsningar och gruppdiskussioner.

Kurslitteraturen är vetenskapligt baserad. Examinationen sker fortlöpande på basis av inlämningsuppgifter.

Lärarresurser

Samtliga lärare är tillsvidareanställda vid Umeå universitet som universitetslektorer eller universitetsadjunkter. Därutöver ger ett antal externa experter från olika samhällsområden föreläsningar under kursen.

Slutomdöme

Undervisningen rör ett viktigt ämnesområde och den aktuella institutionen har en god erfarenhet av undervisning kring frågor som rör barns och ungdomars attityder. Även om den endast förutsätter grundläggande behörighet för högskolestudier innebär den en fördjupning inom ett specifikt ämnesområde för deltagare med tidigare studiebakgrund inom olika ämnesområden. Kursen uppfyller högskolelagens krav.

Den osynliga pojken

Lämna ett svar

Nu brinner det i knutarna om man vill vara med i vårt nya projekt Invisible Boy. 1 oktober är sista dagen att skicka in förslag till medverkan. Vi söker efter bidrag som på olika sätt belyser hur det är att vara eller bli pojke idag. Och med bidrag menar vi forskning, konst, film, musik, poesi, dans och annat som vi inte ens kan fantisera ihop. I vårt förra projekt Invisible Girl fick vi väldigt otippade bidrag och vi hoppas på samma mångfald denna gång. Bidragen ramlar in och vi ryser lika mycket när vi läser dessa som när vi läste om den osynliga flickan; så smarta och modiga människor det finns!

Varmt välkommen med ditt förslag!

Så här ser vårt call for participation ut:

In June 2012 The Invisible Girl project was completed with the publication of the book Invisible Girl and a conference in Umeå, Sweden. It is now time to launch a new project, aiming at the publication of another book.

The Invisible Girl project was underpinned by the assumption that we live in a sexist society, where girls and women are underprivileged, stereotyped and discriminated. However, this does not mean that men in general suppress women or that men and boys in general are privileged. The sexist power structure seems to have negative consequences for both sexes. Men generally have a shorter life expectancy than women; boys can be noted to under-achieve in certain school subjects, boys who are sexually abused and boys with eating disorders are made invisible. So it was only natural for us to decide that our next project will be the Invisible Boy.

This is a call for participation in our multidisciplinary research project The Invisible Boy. What does it mean to become a boy today? How does boyhood manifest itself in different contexts? How can we describe fathers and sons in contemporary society? Can we make the invisible boy visible in ways alternative to those of media?

We invite researchers and artists to contribute with research papers, works of art or anything else providing critical perspectives to studies of boys and boyhood. Please send us your proposal, which should be no longer than the equivalent of one page of text, before October 1, 2013. The selection process will take place in October and November and all contributors will be notified before December 1. The authors selected for publication will be asked to send in their final contributions by March 1, 2014. Publication is estimated to take place in the winter of 2014.

Please don’t hesitate to contact us if you have questions. We hope that you are interested in contributing to the Invisible Boy or that you know someone who might be. Please feel free to distribute this call widely.

Umeå in June 2013

Professor Gun-Marie Frånberg, gun-marie.franberg@edusci.umu.se
PhD Camilla Hällgren, camilla.hallgren@edusci.umu.se
PhD Elza Dunkels, elza.dunkels@edusci.umu.se

Department of Applied Educational Science
Umeå University, Sweden

Publikationer i höst

Lämna ett svar

Under hösten kommer jag ut med ett antal publikationer. Några är väl inte helt klara än men det jag vet idag är:

1. Finns nätmobbning? Ett kapitel i Skolverkets antologi om mobbning. Ett antal forskare har fått i uppdrag att belysa mobbning ur olika synvinklar med skolpersonal som målgrupp. Det ska vara texter som ger personalen verktyg att hantera mobbning i skolans vardag. Ska komma ut som pdf under hösten. Så här inleder jag mitt kapitel:

Detta kapitel har kommit till som en fördjupning och en problematisering av kränkningar och mobbning på nätet.  Fenomenet belyses här främst ur ett pedagogiskt och ungdomsvetenskapligt perspektiv med fokus på förståelse av och möjliga sätt att motverka problemen.  Kapitlet bygger slutsatser av forskning inom området och på intervjuer med elever och olika yrkesgrupper i skolan som gjordes i samband med Skolverkets utvärdering. 

2. Olle Findahl, Elza Dunkels & Cecilia von Feilitzen (2013) Med egna ord. Nordicom, Göteborgs universitet. Den senaste rapporten på svenska från EU Kids Online. Kommer ut som pdf inom kort. I förordet kommer det att stå:

EU Kids Online II är ett forskningsprojekt med en stor datainsamling om internetanvändande 9-16-åringar och deras föräldrar i 25 europeiska länder, företrädesvis inom EU.1 I varje land intervjuades ca 1 000 barn och deras föräldrar under år 2010. Undersökningen gäller alltså inte alla barn i 9-16-årsåldern utan  de 9-16-åringar som använder internet.

EU Kids Online finansieras av EU-kommissionens Safer Internet Programme och leds av professor Sonia Livingstone och doktor Leslie Haddon vid London School of Economics and Political Science. En större rapport om de drygt 25 000 internetanvändande, europeiska barnen sammantagna publicerades den 13 januari 2011. Rapporten heter  Risks and safety on the internet: The perspective of European children. Full findings (Livingstone et al. 2011) och finns tillgänglig på www.eukidsonline.net. Där återfinns också en lång rad andra rapporter varav den senaste i maj 2013 är  Children’s Use of Online Technologies in Europe. A review of the European evidence base (Ólafsson et al. 2013).

I  EU Kids Online II ingår ett nätverk med forskare från varje land som får bearbeta, analysera och presentera sina nationella resultat, varav vi är de svenska representanterna. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media vid Nordicom, Göteborgs universitet, har det nationella huvudansvaret.

I en tidigare rapport  Hur farligt är Internet?, har resultaten från den svenska delen av den europeiska undersökningen presenterats (von Feilitzen, C., Findahl, O., & Dunkels, E. 2011). Där ingick inte de öppna svar som både barn och föräldrar lämnade under intervjuerna. I denna rapport redovisas och analyseras dessa svar med föräldrarnas och barnens egna ord.

3. Just nu arbetar jag och Simon Lindgren, professor vid sociologiska institutionen här i Umeå, på en antologi där vi lyckats få med några av de smartaste och mest erfarna tänkarna kring samtida medier i skolan. Håll utkik för namnen på författarna publiceras inom kort. Dessutom kommer flera av författarna att delta i ett seminarium under Mötesplats Skola i Göteborg måndag 28 oktober. Där kommer vi att prata om våra respektive kapitel i en speed date med seminariedeltagarna. Seminariet Interaktiva medier och lärande – några perspektiv på en skola i samtiden beskrivs så här:

Författarna till en ny bok om IT i utbildning berättar om sina perspektiv på en skola i samtiden. Du får chansen att lyssna på korta presentationer på en mängd olika teman, alla med målet att bidra till skolutveckling. Tid för frågor och diskussion.

4. Någon gång, förhoppningsvis under hösten, kommer en rapport från projektet Sociala skillnader i unga kvinnors hälsa, som drivs av Kvinnor Kan. Mitt bidrag till projektet har varit en föreläsning på temat och ett kapitel i rapporten. Just nu finns inget utgivningsdatum men projektet avslutas i Stockholm eftermiddagen 6 september, där jag ska prata om mitt kapitel som heter Hur mår unga kvinnor på nätet? Sammanfattningen av kapitlet lyder:

I debatten framstår ofta flickors och unga kvinnors nätanvändning som problematisk. Det finns emellertid inget stöd för den bilden i forskning om unga och nätet. Tvärtom tycks flickor och kvinnor tillhöra de grupper som bäst utnyttjat nätets erbjudanden om en arena att uttrycka sig på. Detta kapitel diskuterar varför bilden om flickors och unga kvinnors utsatthet ändå är så stark i media och i det allmänna medvetandet. Dels ges en bakgrund till hur debatten uppkommit genom en tillbakablick till 1990-talet och de mediepaniker som då uppstod och som färgade debatten, dels genom att presentera begreppet juvenism, som är ett sätt att identifiera en maktstruktur som bygger på ålder. Vidare diskuteras personlig säkerhet på nätet och hur säkerhetsråd som inte bygger på vetenskaplig kunskap kan vara farligare än att inte ge några råd alls. Avslutningsvis ges några förslag till förebyggande strategier tänkta för organisationer och skola men främst för individer. Dessa strategier kan användas i det förebyggande arbetet tillsammans med unga.

5. Edit: Jag glömde den jag sitter och sliter med precis nu! Invisible Girl kommer ut som pappersbok, förmodligen redan nästa vecka. Mer info om hur ni kan köpa den eller tipsa ert bibliotek kommer.

Jag lägger naturligtvis ut närmare information så snart de olika texterna finns att läsa.

Inkvotering av alla!

Lämna ett svar

Jag tror att det blir en liten serie om genus nu under sommaren. Om jag känner för att sitta och skriva.

Här är iallafall den första delen, om kvinnor och akademin, inspirerad av dagens Brännpunkt i SvD om hur systemet med föräldraförsäkring missgynnar kvinnliga forskare. Det är naturligtvis bara en liten kugge i det stora missgynnande systemet, och det är bra att någon påpekar dessa missförhållanden. De måste upp till ytan för att kunna förändras. Det är ju ändå så att alla dessa små, små skillnader i hur män och kvinnor behandlas sammantaget blir rätt stora.

Det är inte så farligt att inte få stöd under en graviditet och få full föräldrapenning. Det är inte så farligt att inte komma till tals på ett möte även om en försöker. Det är inte så farligt att få kommentarer om att kvinnor är mindre produktiva än män pga mammaledighet, även om en vet att det inte är sant. Det är inte så farligt att få lite mindre lön än den där mediokra manliga kollegan även om en vet att ens egna insatser är så mycket bättre. Men sammantaget blir det farligt.

Alla dessa små hinder samlar ihop sig till ett ohyggligt stort hinder. Jag misstänker att de flesta kvinnor har fått kämpa det dubbla jämfört med män för att nå sin position, oavsett om det gäller studier, arbete eller fritidsaktiviteter. Just för att de små hindren samlar sig på hög. Och för att de små hindren är lite löjliga att klaga på. Vad spelar det för roll om du har några hundralappar mindre än Lars-Göran? Är det den viktigaste saken i livet? Nej naturligtvis inte. Och de små, små skillnaderna samlas på hög.

För mig har det periodvis varit fullkomligt bedövande att tänka på det här. Jag blir alldeles matt när jag tänker på att jag har disputerat. Det är ett sånt ohyggligt jobb, en sån utmaning för hjärnan, för självförtroendet. Det kräver sådan logistik, sådant taktiskt tänkande. Och en enorm arbetsinsats. Och jag fick baxa mig igenom det utan den peppning en manlig doktorand får från sin arbetsgivare och sina kollegor. Det är bra jobbat!

I vår familj har vi den lite roliga möjligheten att jämföra två fall: en man och en kvinna, som gick igenom grundutbildning och forskarutbildning ungefär samtidigt och med exakt lika många barn (samma barn, lustigt nog). Och det har varit några vansinniga skillnader i hur vi har bemötts under åren. Några nedslag:

En dag när vi var unga och fattiga kom min man hem från universitetet och hade med sig ett paket kaffe och ett paket sockerbitar. Som han fått av sekreteraren på institutionen med hänvisning till att det blivit över från ett möte och att han som har så många barn säkert behövde det.

När jag var rätt nybliven mamma, utan vettig föräldrapeng, tänkte jag läsa en kurs för att försörja mig. Studievägledaren tittade mig i ögonen och sa: har inte du just fått barn? Jo, svarade jag stolt och glatt. – Men då borde du passa på att vara hemma och njuta av den tiden istället för att plugga. De här åren går så fort.

Den typen av väldigt skilda historier kan ni få höra en hel kväll hemma hos oss. Jag kan inte låta bli att dra en till, kanske den värsta:

De första åren på det jobb jag har nu var våra barn så små att de gick på dagis och fritids. Varannan dag var det min tur att hämta så jobbdagarna var rätt korta då. De andra dagarna ville jag ju ändå komma hem och äta middag med familjen så jag tillhörde inte gänget som beställde pizza till jobbet och satt kvar till 9 på kvällen. Efter ett tag visade det sig att många möten om vem som skulle ta vilken kurs försiggick på kvällarna, när jag hade gått hem för länge sen. Så på morgonen fanns det bara kvar de där kurserna ingen ville ha: filhantering och filhantering för livrädda. Bildhantering och webbdesign var redan paxade. Och vid utvecklingssamtal fick jag således höra att jag inte kunde räkna med någon vidare löneökning eftersom jag bara håller i de enklaste kurserna. Ett autentiskt citat: Du får tänka på att det finns många som du men bara en Lars-Göran. (Lars-Göran heter något annat på riktigt)

Under samma tid fick min man få upp sin lön med hänvisning till att han har så många barn att försörja.

Och för att ingen ska missförstå mig: jag älskar den här inkvoteringen och stöttningen av män, som både män och kvinnor är så bra på. Jag älskar sekreteraren som skickade med kaffe och socker till den fattiga doktoranden! Jag älskar chefen som gick med på löneökning eftersom försörjningsbördan faktiskt ligger till grund för att en vill ha upp sin lön! Och jag älskar alla de där små signalerna som skickas till män: dig ska vi satsa på, du duger, du har en plats i världen, du är snygg vad du än har på dig och hur du än sköter din kropp, du säger de mest fantastiska saker och dina skämt är så roliga!

Det är underbart! Det är så vi ska behandla våra medmänniskor. Jag har bara ett enda, anspråkslöst krav: att inkvoteringen och stöttningen ska gälla både män och kvinnor.

 

Invisible Boy

Lämna ett svar

 

Ganska precis ett år efter att Gun-Marie Frånberg, Camilla Hällgren och jag avslutade det fantastiska projektet Invisible Girl, lanserar vi vår nya idé Invisible Boy. Att det blev en pojke har inget med rättvisa att göra. Istället blev det så tydligt för oss när vi satt och utvärderade osynliga flickan att det finns pojkar och män att beskriva med en liknande ansats. I vårt avslutande tal på konferensen Invisible Girl sa vi bland annat:

The Invisible Girl project was underpinned by the assumption that we live in a sexist society, where girls and women are underprivileged, stereotyped and discriminated. However, this does not mean that men in general suppress women or that men and boys in general are privileged. The sexist power structure seems to have negative consequences for both sexes. Men generally have a shorter life expectancy than women; boys can be noted to under-achieve in certain school subjects, boys who are sexually abused and boys with eating disorders are made invisible.

Och trots att vi tittade varandra i ögonen och lovade att aldrig mer dra igång ett sånt här stort projekt utan finansiering eller stöd uppifrån, infann sig tvånget, eller projekttourettes som vi kallar det, att gå vidare, att rida på den positiva energin som kommer från att lyckas med ett underifrånprojekt. Och idag är vi redo att lansera Invisible Boy. Vi bjuder in forskare och konstnärer på alla nivåer att beskriva den osynliga pojken. I det förra projektet antog vi bidrag från nästan alla jordens kontinenter, om skiftande teman som tonårsmammor, homosexuella i traditionella samhällen, kvinnor i akademin och vikten av hela och rena underkläder. Vi antog bidrag i olika format som forskningsrapporter, sagor, tecknade serier och en film.  Vi antog bidrag från arbetslösa, ensamstående mammor utan akademisk utbildning, kämpande konstnärer och professorer. Vi sökte kritiska, avvikande röster och vi fann dem. Och vi vill göra det igen!

Vi är alltså genuint intresserade av just din berättelse om den osynliga pojken. Ta chansen att beskriva honom för oss! Kanske blir du en av de som får vara med i vår bok nästa år. Och det vill du! Allt vi gör är nämligen roligt. Det är vår princip. Livet är för kort för att ha tråkigt. Inte ens på jobbet har vi tid att ha det småtrist. Och om du inte har en berättelse, känner du säkert någon som har det. Sprid gärna detta call for participation.

Bilden i callet är skapad för just det här projektet av Camilla Hällgren, Little Sweden Art.

 

Näthat och nätkärlek – om hat, kärlek och mobbning på nätet

Lämna ett svar

I höst kommer äntligen min forskningsöversikt om nätmobbning ut. Det har varit en otroligt lång process där Skolverket har granskat och ändrat och granskat igen. Och igår fick jag besked att nu är det äntligen dags… för den sista granskningen! Så i höst ska det bli offentligt. Och då tycker jag att det är dags att föreläsa om det hela. Lite har jag redan testat på er som hört mig det sista halvåret men en hel del nytt kommer ifrån själva rapporten.

Så är ni intresserade av de här frågorna kan ni skicka en förfrågan till bokning@kulturer.net eller gå in på www.kulturer.net/forelasningar och fylla i ett formulär så kontaktar vi dig.

Kort beskrivning av föreläsningen:

Näthat och nätmobbning har fått stort utrymme i media, medan den vänskapliga kärlek som flödar inte fått lika stor uppmärksmahet. Det finns förklaringar till att uttrycken på nätet blir så starka, både i positiv och negativ riktning. Några av dem diskuteras i föreläsningen som också ger praktiska råd för att hantera hat och kränkningar på nätet. Föreläsningen baseras på den forskningsöversikt om kränkande behandling på nätet som jag skrivit på uppdrag av Skolverket – Finns nätmobbning? ges ut av Skolverket under hösten 2013.

Bloggar på Umeå universitet

Lämna ett svar

Med början på måndag ska jag blogga på Forskarbloggen, Umeå universitets satsning på att få ut sina forskares resultat. Det är en av universitetens uppgifter, att samverka med omgivningen och låta resultaten göra nytta, den så kallade tredje uppgiften, efter forskning och undervisning. Och det sammanfaller med avslutningen av 100 dagars bloggande. Det här är det sista inlägget som jag märker med #blogg100 så nu kommer jag att återgå till ett mer sansat bloggande – jag bloggar när det dyker upp något. Tusen tack, Fredrik Wass, för att du lurade in oss alla i detta roliga!

Det är en slump att jag hoppar in som universitetsbloggare just nu, det har varit planerat en tid, men det passar ju ganska bra just nu när jag varit ute i debatten så enormt mycket på sista tiden. Både i samband med näthatsdebatten, det som hände i Kumla och att jag hamnade på listan över mäktigaste i it-Sverige. Här är en lista över den senaste tidens press.

SvD: Hatet har hamnat i rampljuset.

Jag var med i Svt Debatt och försökte få igenom några ohyggligt viktiga idéer på några få minuter.

(När jag googlade lite hittade jag ett två år gammalt inlägg från när jag gästbloggade på forskning.se, där jag skrev om näthat.)

Computer Sweden utnämner mig till 23:e mäktigaste kvinnan i it-Sverige.

Gratistidningen Totalt Umeå ställde tre frågor (s 7).

Journalisten och digitaliseringskommissionären Mikael Hansson.

Umeå universitets pressmeddelande.

 

 

 

Media, Gender & Culture

Lämna ett svar

Tips på sommarkurs i England.

Deadline for applications 15

May King’s College London Summer School 2013 ‘Media, Gender & Culture’

1 – 19 July 2013

Course leader: Rachel O’Neill

How does gender organise social and cultural life? What role does media play in maintaining gender inequality? Can media be used as a resource for cultural politics and activism? By who, and in what ways? How can we approach critical issues of power and agency in the analysis of contemporary gender relations?

The ‘Media, Gender & Culture’ London Summer School programme will explore these and other questions, offering students the opportunity to study media, gender and culture in transnational perspective. As well as examining the central theoretical approaches to the study of gender, the course will offer an in-depth look at current debates over issues such as ‘postfeminism’ and the ‘sexualisation of culture’. We will explore the gendered dimensions of contemporary media and cultural trends, considering issues of gender and social change; power and representation; culture and agency; social critique and cultural politics. In dedicated workshops students will learn how to apply theory in the analysis of media texts, including screen and print media, as well as digital media. We will also take case studies – such as the SlutWalk protest movement and the Everyday Sexism project – to examine the social and cultural context of gender inequality, and think through some of the ways social media might be used as a tool of social change. Taking full advantage of our central London location, we will visit many of the capital’s foremost cultural institutes – including the British Broadcasting Corporation (BBC), British Film Institute (BFI), National Gallery, and the Institute for Contemporary Art (ICA); students will have the opportunity to meet with insiders from the media and cultural industries. At all points the course will promote intersectional thinking, as we consider how gender intersects with other axes of power, such as sexuality, race and class. Students on this course will develop the knowledge and critical skills necessary to analyse media, gender and culture in global arena. Registration for the King’s Summer School is now open.

For more information please visit: https://www.kcl.ac.uk/prospectus/shortcourses/index/name/mediagenderculture/keyword/summer-school

Administrative contact: summerschool@kcl.ac.uk<https://amxprd0310.outlook.com/owa/14.16.305.1/scripts/premium/UrlBlockedError.aspx>

Academic contact: rachel.r.o’neill@kcl.ac.uk<https://amxprd0310.outlook.com/owa/14.16.305.1/scripts/premium/UrlBlockedError.aspx>

 

Makt och kön: peppning

Lämna ett svar

Fortsättning från igår. Idag väljer jag att bortse från hela den där inte-riktigt-en-människa-men-väl-en-kvinna och bara prata om peppning. För jag tänker att alla problem alltid behöver angripas på flera olika nivåer. Igår pratade jag om den strukturella nivån, som vi alla har ansvar för. Idag tänker jag prata om den personliga nivån, där det handlar om att hitta ett förhållningssätt till det som sker, så att livet blir hanterligt. Det är en viktig skillnad och det är också viktigt att ge alla nivåer erkännande. (Gun-Marie Frånberg, Camilla Hällgren och jag har skrivit om detta i Young People and Online Risk. Vi kallar det för Layer Cake Metaphor, där nivåerna beskrivs som lager i en tårta. Boken är tyvärr svindyr men be biblioteket köpa in den som e-bok).

På den personliga nivån väljer jag ofta att se en utmärkelse, som t ex den från Computer Sweden, som något positivt. Även om jag samtidigt kan arbeta mot sexism, kan jag alltså använda sexistiska uttryck till min egen fördel. Jag väljer att inte lyssna till de ironiska kommentarerna och istället suga i mig av det positiva. Jag gör en dygd av att spela dum ibland, att låtsas som om jag inte märker att det är något galet, utan bara le glatt och se stolt ut. Och jag gör det helst tillsammans med andra.

Det är något enastående vilken peppning jag har fått av den här utmärkelsen! Först och främst fick jag veta det i facebookchatten av en vänlig själ som läst CS. Sen har det bara ramlat in grattis från alla möjliga och omöjliga människor, personliga vänner och professionella kontakter. Och det är en viktig sak. Att vara flera om framgångar. Jag ser aldrig mitt arbete som något jag gör ensam. Alla tankar får man ju alltid från möten med andra eller genom att läsa det andra har skrivit.

En viktig faktor om man vill skapa ett VI är att fira så fort chansen ges. Och jag firar allt jag får chansen att fira. Om du är i Umeå på måndag, 29 april, är du välkommen att fira utmärkelsen med mig. Då får du också se mitt jobb och träffa mina fina, peppande kollegor. Läs mer här.

Lite maktmusik på det.